Syftet med denna studie var att ta reda på om STAVUX (stavningstest för vuxna) och Kasttranskription är lämpliga test att använda vid dyslexiutredningar av vuxna, då det idag saknas sådana test som är normerade på personer över 18 år. STAVUX är ett stavningstest som framtogs av Nilsson och Pettersson (2009) och som består av 45 ord och 45 nonord av varierande svårighetsgrad. Orden är utvalda för att representera svenskans olika stavningskombinationer och nonorden är konstruerade för att följa svenskans ljudmässiga uppbyggnad. En mellangruppsdesign användes för att ta reda på om STAVUX är ett lämpligt test att använda vid utredning av stavningssvårigheter i samband med dyslexiutredningar. Testet validerades på 23 personer med dyslexi i åldrarna 18-64 år. Dyslexigruppens resultat testades mot en kontrollgrupp på 23 personer i åldrarna 18-62 år. I denna studie undersöktes även om det fanns något samband mellan stavningsförmåga och allografisk. Deltagarna fick utföra en kasttranskriptionsuppgift, som innebar att de, på tid, skulle konvertera gemener till versaler och versaler till gemener. Testet heter Kasttranskription och utformades av Hansson och Häägg (2008). Resultaten av denna studie visar att framförallt orddelen i STAVUX kan bidra till prediktionen av dyslexi. Dyslexigruppen presterade signifikant sämre än kontrollgruppen på båda deltesten (orddelen och nonorddelen). Båda grupper följde samma mönster vad gäller typ av stavfel. Flertalet deltagare i respektive grupp utförde Kasttranskription korrekt. Det fanns däremot en signifikant skillnad mellan grupperna i hur lång tid det tog att utföra Kasttranskription. Dyslexigruppen presterade signifikant sämre tidsmässigt jämfört med kontrollgruppen. Deltesten i STAVUX och Kasttranskription var starkt korrelerade med varandra. / The aim of this study was to determine if STAVUX (spelling test for adults) and Kasttranskription are suitable tests to use in the assessment of adults with spelling difficulties. At present, there are no such tests with norms for people older than 18 years. STAVUX was developed by Nilsson and Pettersson (2009) and consists of 45 words and 45 pseudo words of varying difficulty. The words are chosen to represent the different spelling patterns of the Swedish language and the pseudo words to represent the Swedish phonetic structure. A between group’s design was used to find out if STAVUX is a suitable test to use in the assessment of spelling difficulties. STAVUX was validated on 23 persons with dyslexia, aged 18-64 years, and the results were compared to a control group of 23 persons, aged 18-62 years. In this study it was also investigated if there was any correlation between spelling ability and allographic ability. The participants performed a case transcription task, where the participants were supposed to convert lower to upper case letters and upper to lower case letters, while time was measured. The test is named Kasttranskription and was designed by Hansson and Häägg (2008). The results of this study show that particularly the word part of STAVUX, contributes to the prediction of dyslexia. The dyslexic group performed significantly lower than the control group on both subtests (words and pseudo words). Both groups followed the same pattern in type of spelling errors. The majority of the participants in each group managed to perform Kasttranskription correctly. There was a significant difference in time of performance of Kasttranskription. The dyslexic group performed significantly worse in terms of time compared to the control group. The subtests of STAXUX and Kasttranskription were highly correlated with each other.

Ce travail de recherche vise à mettre en lumière la poétique de la réception de l’œuvre de Gombrowicz en France. Il apparait que tout comme la notion du tapis chez James, évoqué par Casanova, il n’y a pas qu’un motif qui ressort d’une œuvre mais un ensemble cohérent, mettant en lumière l’existence souterraine d’une poétique de la réception. L’approche est pluridisciplinaire. La première partie portant sur la traduction, composante majeure de la réception d’une œuvre étrangère s’est avérée très féconde. Nous avons tenté d’y entrevoir le rythme comme l’organisation de l’historicité du texte. La deuxième partie éclaire la notion de la poïétique : les conditions dans lesquelles l’œuvre a été fabriquée. D’abord la Pologne, l’enfance, ces éléments qui grandiront jusqu’au statut des thèmes majeurs accompagnant l’auteur pendant toute sa création sous forme de biographèmes, ou de figures. Dans la troisième partie nous avons tenté d’analyser soigneusement des contenus bibliographiques reconstitués à partir de métadiscours hétérogènes (documents audiovisuels, entretiens, biographies, films) lesquels confrontés au métadiscours auctorial ont fait émerger des points de jonction entre les trajectoires personnelles de l’auteur et de son œuvre et l’impact qu’il a eu sur ses récepteurs en France. Enfin, en dernière partie, nous avons mis en exergue l’impact de la production littéraire de Gombrowicz sur les intellectuels en France. Tous ces éléments s’imbriquent et forment un tableau aussi cohérent que bariolé, avec son propre rythme bien spécifique rendant compte de ce rapport entre production, consommation et communication à l’intérieur de la praxis historique globale dont parlait Jauss. / This research work aims to highlight the poetics of the reception of Gombrowicz's work in France. It appears that just as the notion of the carpet in James, evoked by Casanova, there is not only one figure that emerges from a work but a coherent whole, highlighting the underground existence of a poetics of the reception. The approach is multidisciplinary. The first part dealing with translation, a major component of the reception of a foreign work, proved to be very fruitful. We have tried to glimpse the rhythm as the organization of the historicity of the text. What does the original text do and what does its version, or rather versions, do? The second part illuminates the notion of poietic: the conditions in which the work was made. First, Poland, childhood, these elements that will grow up to the status of major themes accompanying the author throughout its creation in the form of biographs, or figures. In the third part, we have tried to carefully analyze bibliographic contents reconstructed from heterogeneous metadiscours (audiovisual documents containing interviews, biographies, films) which confronted with the author's metadiscourse have brought out junctions between the author's personal trajectories and his work and the impact he had on his receivers in France. Finally, in the last part, we highlighted the impact of Gombrowicz's literary production on intellectuals in France. All these elements intertwine and form a picture as coherent as it is colorful, with its own specific rhythm accounting for the relationship between production, consumption and communication within the global historical praxis of which Jauss spoke.