Since the 19th century archaeologists have found different types om amulet rings on various dig sites around Scandinavia with the biggest concentration in the Mälardal area. It is an object connect to old Viking age and Vendel period societies found from time to time during archaeological excavations. The problem with the amulet rings is, that the scientists don’t know how to fully interpret these artefacts. The common belief is that amulet rings are object connected to religious practice and the pagan cult. The purpose of this essay is to give the amulet rings a larger meaning and try to put new light on them, to widen the understanding of the object and to point out that more than religion can be interpreted around the artefacts and the context they are preserved in. This will put the rings in a more social sphere and widen the meaning and use of the object and the understanding of the Viking people. This essay is written with an intention to give a broader image surrounding the social role of the amulet rings in Viking age societies. This will be done through a descriptive and investigative mapping of the micro contexts of the amulet rings. The archaeological sites that will be used to do so are Lilla Ullevi and Kalvshälla in Uppland with a contextual approach as a theoretical perspective. In this essay, it has been shown that the sites have used the amulet rings to find religious connections in the Viking age and Vendel period complexes by schematically interpreting the rings as religious objects instead of seeing the possibilities in the material. Even if religion seems to be present the distribution of the rings indicates a larger scale of social use and not only religious actions. The result is that the ring is more flexible and complex then previously thought and more in-depth research into amulet rings is needed to fully understand the object and to use them in bigger archaeological interpretations.

Artefacts known as amulet rings, a kind of Viking age jewellery, have often been encountered during archaeological excavations of Viking Age sites. The rings do not appear to have any practical use, but are rather considered to be of cultural or religious importance. Their exact function is however unclear, as are the details regarding the production and material choices for the rings.This study mainly examines the microstructure of samples from Viking Age amulet rings found in Dalecarlia, Sweden. To be able to conclude how much effort that was put into the rings a comparison with medieval cutting tools was conducted. Thus, the knives were made with more care in order to obtain the material properties required to give the knives the sharpness and hardness they need to function. The analysis shows that the amulet rings were made from heterogeneous low-carbon steel, indicating little or no welding and a poor-quality starting material. Were as the microstructure of the knives had homogeneous microstructures often involving perlite, showing decent carbon content.Thus, it appears that the Viking Age smiths forged the amulet rings without putting too much effort into the process.This study also involved the manufacturing of a new knife from low-carbon steel, this was done to see if it was possible to redeem carbon into the surface while forging. This however, was difficult when not having todays technical equipment at hand, thus the result was insufficient. / Historiska föremål, kallade amulett ringar vilket är ett slags vikingatida smycken, har hittats vid arkeologiska utgrävningar av vikingatida boplatser. Man har inte hittat något praktiskt användningsområde för ringarna, utan de tros vara av kulturell eller religiös betydelse. Deras funktion är dock oklar, likaså detaljerna angående tillverkningen och materialvalet för ringarna.Denna studie undersöker mikrostrukturen av amulett ringar från Dalarna i Sverige. För att kunna dra slutsatser om hur mycket arbete som lades på ringarna genomförs en jämförelse med medeltida eggverktyg. Eftersom eggverktyg gjordes med omsorg för att få rätt materialegenskaper för att vara vassa och hårda kan man jämföra dessa med ringarna. Analyserna visade att amulett ringarna var gjorda av lågkolhaltigt heterogent stål som indikerar enbart lite eller ingen vällning och ett dåligt utgångsmaterial. Tillskillnad från eggverktygen som uppvisade en homogen mikrostruktur som ofta innehöll perlit vilket tyder på relativt hög kolhalt. Följaktligen framstår det som att vikingatida smeder inte la ned särskilt mycket tid i smidesprocessen vid tillverkningen av amulett ringar.Denna studie innefattar också smidet av en ny kniv från ett lågkolhaltigt stål för att se om det är möjligt att lösa in kol i ytan genom smidet. Detta var dock svårt att göra utan dagens tekniska utrustning vilket gjorde att resultatet inte visade någon uppkolning.

This study concerns the examinations of archaeological steel-objects from the Iron Ages, found in Tortuna outside Västerås, Sweden. Not many metallurgical analyses have been made on steel objects from the Iron Ages, most likely in order to preserve the findings. Therefore, very little knowledge about old steel materials exists.The main goal of this study was to investigate how steel-made items from the Iron Ages were created, what they have been used for, and determine what kind of metallurgical knowledge the blacksmiths of the Iron Ages had. The experiments were conducted with light optical microscopy in order to investigate the morphology of the materials and with Vickers hardness test, to investigate the hardness of the materials. The investigation gave varying results for the different iron-made objects. All of the objects have been forged in some way. Most of the objects, were made of heterogeneous low carbon steel with a mainly ferritic structure. Some items also showed a martensitic structure with a ferritic core, which concludes that the smiths probably knew how to quench and temper steel. Due to heavy corrosion on many ofthe items, further investigation is needed to strengthen the conclusions made in this report. / Denna studie behandlar undersökningar av arkeologiska stålobjekt från järnåldern,hittade i Tortuna utanför Västerås, Sverige. Det har inte gjorts många metallurgiska analyser på stålobjekt från järnåldern, troligen för att bevara föremålen. Därför finnsdet lite kunskap om gamla stålmaterial. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur föremål i stål från järnåldern tillverkades, vad de har använts för och bestämma vilken typ av metallurgisk kunskap dåtiens smed besatt. Experimenten utfördes med hjälp av ljus optisk mikroskop för att undersöka materialets morfologi och med hjälp av Vickers hårdhetsprov för att undersöka materialens hårdhet. Undersökningen gav olika resultat för föremålen. Alla föremål är smidda på något sätt. De flesta föremålen bestod av heterogent kolstål med huvudsakligen ferritisk struktur. Vissa föremål visade också en martensitisk struktur med en ferritisk kärna,vilket visar på att smeden troligen visste hur man härdar och anlöper stål. På grund av stor korrosion på många av föremålen krävs ytterligare analyser för att stärka slutsatserna i denna rapport.