De uppgifter som revisorn presenterar i sin revisionsberättelse bör intressenter och företag ha förtroende för. Revisorn ska vara en oberoende länk mellan intressenter och företag. Läsaren förväntar sig finna eventuella ekonomiska problem i årsredovisningen. Detta är dock inte alltid fallet. Det är viktigt att revisorerna kan göra en pålitlig bedömning över företagets möjligheter till fortsatt drift. Beslut om going concern-varning måste grunda sig på oberoende och god kunskap om företagets situation. En felaktig going concern-varning kan orsaka problem och intäktsbortfall för både företaget och revisionsbyrån. Intressenterna kan förlora förtroendet för företaget och företaget kan i sin tur byta revisor. Studien fokuserar på huruvida revisorerna kan vara sparsamma med att utge going concern-varning för att inte riskera att förlora företaget som klient och därmed förlora revisionsintäkter. Därför undersöker studien om det finns ett samband mellan förlorade revisionsarvoden och utfärdandet av en första going concern-varning bland svenska företag. Studien vill också visa ifall en going concern- varning ökar sannolikheten för konkurs den s.k. självuppfyllande profetian. Ett bidrag till tidigare forskning är att studien beaktar revisionsuppdragets längd i förhållande till going concern-varning. Från databasen Affärsdata har 432 företag selekterats ut från bokslutsåret 2009. Av dessa hade 216 erhållit en going concern- varning. Denna testgrupp har sedan jämförts med en kontrollgrupp med samma antal som varit finansiellt stressade men inte erhållit någon varning. Studien har använt SPSS som statistiskt program för att kunna göra önskade beräkningar. Studiens resultat visar at det finns ett samband mellan en första going concern-varning och revisorbyte. Studien visar också att längden på revisionsuppdraget påverkar benägenheten att ge en going concern-varning. Däremot finner undersökningen inte något belägg för den s.k. självuppfyllande profetian. / The information that the auditor provides in their audit report should be valid in the eyes of the stakeholders of the company. The auditor should be the independent link between the company and its stakeholders. When reading the audit report, one expects to find all the possible economic problems identified in it, however this is not always the case. It is crucial that the audit of a company’s going concern is reliable. Decisions regarding going concern-modified opinions should be independent and be based on valid information regarding the company’s economic situation. One faulty going concern-modified opinion can set off a whole range of issues and revenue loss for both the company and the audit firm. Consequently stakeholders can lose their trust in the company resulting in a change of audit firm. This thesis is focused on whether or not auditors might be reluctant to hand out going concern-modified opinions in fear of losing a client and the revenue associated with it. Therefore, the thesis investigates whether or not there is a relationship between lost revenue and the first instance of issuing a going concern-modified opinion for Swedish companies. This thesis is also investigating whether the issuance of a going concern-modified opinion will increase the possibility of the company going bankrupt, the so-called self-fulfilling prophecy. A contribution to the previous research regarding the going concern issue is the consideration of audit tenure. We have used 432 companies with fiscal year 2009 extracted from the database Affärsdata. Out of this selection, 216 had been issued a going concern-modified opinion. This test group is then compared to the control group with the same number of companies that were identified as financially distressed but without receiving a going concern- modified opinion. The thesis has used the statistical program SPSS to complete the calculations needed to complete the analysis. The result shows a positive relationship between the first going concern-modified opinion and the change of audit firms. The period of time the auditing requires also effects the predisposition to issue a going concern-modified opinion. However the study was unable to find any statistical evidence for the so-called self-fulfilling prophecy.

La promulgation de la loi de la sécurité financière (LSF) en 2003 a modifié l’architecture institutionnelle et la pratique d’audit en France. Au travers l’adjonction de nouvelles règles imposées par cette loi aux spécificités persistantes depuis 1966 comme le co-commissariat aux comptes et la durée du mandat de six ans, le marché d’audit se montre unique. Cette recherche examine l’impact de cette fusion réglementaire sur la qualité et le coût de l’audit en France. En se basant sur un échantillon composé par 888 observations du SBF 250 sur la période 2005-2010, nous avons révélé l’apport de la rotation des équipes signataires dans la restriction de la discrétion managériale. Outre son avantage dans la promotion de la qualité de l’audit, ce dispositif favorise la négociation à la baisse des honoraires d’audit. Nous avons aussi souligné l’évolution sous forme parabolique de la composante discrétionnaire sur la durée de mandat. En effet, la qualité de l’audit est inférieure pendant la première et la dernière phase de l’engagement. Ce postulat renvoie au renforcement de la compétence dans le temps et l’érosion de l’esprit critique à la fin du mandat. Le décalage, issu de la fusion réglementaire, favorise le maintien du niveau de la qualité élevé sur le marché français. L’association des deux équipes avec des durées auditeur-audité différentes est une contrainte à la discrétion managériale. Toutefois, ce décalage ne doit pas être excessif pour limiter la domination du plus ancien. Cet inconvénient du régime du co-commissariat aux comptes s’est trouvé limité sur le marché français. Nos résultats confirment son efficacité, essentiellement dans le cas d’un collège composé par deux Big 4. / In 2003, the promulgation of the financial security act (LSF) has changed the institutional architecture and audit practice in France. Through the addition of new rules imposed by this act to the persistent specificities since 1966 as the joint audit and tenure of six years, the audit market shows unique. This research examines the impact of this regulatory merger on the quality and the cost of the audit in France. Based on a sample composed by 888 observations of the SBF 250 over the 2005-2010, we found the contribution of rotation audit partners in restricting managerial discretion. Besides its advantage in promoting audit quality, this device supports the negotiation of lower audit fees. We also emphasized the evolution in the parabolic form of the discretionary accruals over tenure. Indeed, the audit quality is lower during the first and last phase of the engagement. This assumption refers to strengthening the skills over time and erosion of critical appraisal at the end of audit tenure. The shift from regulatory fusion helps to maintain the level of high quality on the French market. The combination of the two teams with different listener-audited tenures is a constraint to managerial discretion. However, this shift should not be excessive to limit the oldest’ domination. This drawback of the system of joint audits is limited in the French market. Our results confirm its effectiveness, mainly in the case of two Big 4.