This project revolves around the political part poetry that is printed in newspapers can have. It focuses on a Swedish tradition directly translated into “daily verses” where an author writes a political poem every day in a newspaper. How do a political agenda take shape in a poem written in a short period of time and published in a forum like a newspaper? With the use of an analysis and comparison of two separated authors with different opinions in three specific political areas these questions is answered. The authors are Lotta Olsson Anderberg and Caj Lundgren and the political areas studied are gender equality, international political relations and nationalism. The project finds three specific answers to the question. First with the help of tools like metaphors, quotes, rewritten source material and hinting of well known references the political poetry addresses the reader in a direct way. Second these poems use the rhetorical strategy of focusing on the absurd in the opposition rather than arguing for the own political standpoint, turning the tables in an ironic way. The third answer is also the help of a tradition within itself that helps the readers understand the politics. A subgenre understood with help of the forum and the fact that the reader knows the poem will be political just by the headline “daily verses”. This shows that the poetic form called “daily verses” is to be regarded as political poetry.

Uppsatsen analyserar Rudolf Anderbergs (1892-1955) skrifter med avseende på vetenskapsuppfattning, människosyn, syn på psykets natur samt vad gäller intellektuella och vetenskapliga traditioner han förhåller sig till. Anderbergs liv och verksamhet samt hans skrifter, förstås i relation till såväl ett vetenskapshistoriskt som ett vidare kulturellt sammanhang. Anderbergs vetenskapsuppfattning placeras i ett positivistiskt och naturvetenskapligt inriktat sammanhang och kopplas samman med positivismens betydande vetenskapliga och kulturella inflytande i hans samtid, liksom med moderniteten och den svenska välfärdsstatens utveckling. Hans skrifter ses som uttryck för i första hand psykofysik, differentiell psykologi, samt intelligensundersökningar. Hans människouppfattning uppfattas naturalistiskt. Tron på naturvetenskap och tekniks kulturella och vetenskapliga betydelse ses som karaktäristiskt för hans skrifter, liksom med betoningen på psykologins betydelse för att lösa konkreta problem i arbetslivet samt i samhället i stort. Anderbergs skrifter ses i ljuset av den sociala ingenjörskonsten, liksom dess mål, människouppfattning, vetenskapsuppfattning och metoder. Hans skrifter kopplas i någon mån ihop med Nikolas Rose och begrepp som ”biopolitik” och ”biomakt”. En diskussion förs slutligen där Anderbergs vetenskapsuppfattning och människosyn, liksom dess konkreta kulturella uttryck i hans samtid, kritiskt diskuteras. Slutligen betonas samspelet mellan vetenskap, politik, sociala frågor och ”biomakt” i Sverige under första hälften av 1900-talet, som möjlig utgångspunkt för vidare studier. Keywords: Rudolf Anderberg, Psykologi,