Uppsatsen analyserar Rudolf Anderbergs (1892-1955) skrifter med avseende på vetenskapsuppfattning, människosyn, syn på psykets natur samt vad gäller intellektuella och vetenskapliga traditioner han förhåller sig till. Anderbergs liv och verksamhet samt hans skrifter, förstås i relation till såväl ett vetenskapshistoriskt som ett vidare kulturellt sammanhang. Anderbergs vetenskapsuppfattning placeras i ett positivistiskt och naturvetenskapligt inriktat sammanhang och kopplas samman med positivismens betydande vetenskapliga och kulturella inflytande i hans samtid, liksom med moderniteten och den svenska välfärdsstatens utveckling. Hans skrifter ses som uttryck för i första hand psykofysik, differentiell psykologi, samt intelligensundersökningar. Hans människouppfattning uppfattas naturalistiskt. Tron på naturvetenskap och tekniks kulturella och vetenskapliga betydelse ses som karaktäristiskt för hans skrifter, liksom med betoningen på psykologins betydelse för att lösa konkreta problem i arbetslivet samt i samhället i stort. Anderbergs skrifter ses i ljuset av den sociala ingenjörskonsten, liksom dess mål, människouppfattning, vetenskapsuppfattning och metoder. Hans skrifter kopplas i någon mån ihop med Nikolas Rose och begrepp som ”biopolitik” och ”biomakt”. En diskussion förs slutligen där Anderbergs vetenskapsuppfattning och människosyn, liksom dess konkreta kulturella uttryck i hans samtid, kritiskt diskuteras. Slutligen betonas samspelet mellan vetenskap, politik, sociala frågor och ”biomakt” i Sverige under första hälften av 1900-talet, som möjlig utgångspunkt för vidare studier. Keywords: Rudolf Anderberg, Psykologi,

I centrum för den här avhandlingen står det tidiga 1900-talets diskussion om skola, begåvning och social organisering. Tidsperioden som omfattas är 1910– 1950. Det är skolan i de större städerna Stockholm, Göteborg och Malmö som har stått i fokus. Det övergripande syftet har varit att analysera den betydelse som begåvning och intelligens fick i relation till skolväsendets förändring. Med utgångspunkt i detta syfte diskuteras hur uppfattningar om samhällets begåvningsresurser och individers förmågor har format 1900-talets samhällsliv. Betoningen på begåvning förde med sig primärt två saker: Att tillvarata god begåvning och att motverka låg begåvning. Avhandlingen har främst syftat till att granska de sociala och institutionella sammanhang i vilka intelligensmätningarna kom att uppfattas som användbara. Det innebär att intresset har riktats mot det inflytande som olika professionella via förhandlingar, professionalisering och vetenskapliggörande fick över skolans utformning. Teoretisk har undersökningen hämtat inspiration hos Michel Foucault, vilket ger en utgångspunkt som betonar sambandet mellan kunskapsbildning och makt. Genom olika gränsdragningar och uteslutningar – ”åtskiljande praktiker” – i utbildningssystemet blir individerna synliga i förhållande till olika institutionella arrangemang och konstrueras därmed både som individer och som grupper. Avhandlingen använder ett historiskt perspektiv för att studera hur makt och vetande i en given tid formulerar vad som är att betrakta som ett problem i samhället. / At the centre of this thesis is the early 20th century’s discussion on school, talent and social organisation. The period that is covered is 1910 – 1950. It is schools in the cities Stockholm, Gothenburg and Malmö that have been focused on. The overall purpose has been to analyse the importance that talent and intelligence had in relationship with the changes in the educational system. Using this as a starting point, it was discussed how views on society’s talent resources and the abilities of individuals have formed 20th century social life. Emphasis on talent led to primarily two things: to utilise good talent and counteract poor talent. The thesis has mainly aimed at examining the social and institutional contexts in which intelligence testing came to be seen as usable. This means that interest has been directed at the influence that different professionals had via deliberations, professionalizing and scientificating had on the forming of schools. Theoretically the study has been inspired by Michel Foucault, which provided an excellent starting point that emphasises the connection between education and power. Through different boundaries and conclusions – “separating practices” – in the education system the individuals become visible in relation to different institutional arrangements and can therefore be construed both as individuals and groups. The thesis uses an historic perspective to study how power and knowledge in a given time formulate what is considered as a problem in society.