Den anadroma öringen i Östersjöns avrinningsområde uppnår inte tillfredsställande status och uppskattningsvis upprätthålls ungefär hälften av populationerna med kompensationsodling. En av dem är Dalälvens anadroma öring som numer har sitt reproduktionsområde vid Älvkarleby, ca 10 km uppströms älvmynningen till Östersjön. Där finns även ett vattenkraftverk som innebär ett definitivt vandringshinder för Dalälvens migrerande arter. Vid Älvkarleby bedriver SLU Aqua forskning på öring och lax, samt ansvarar för kompensationsodlingen av Dalälvens anadroma öring. Tack vare det långvariga kompensationsodlingsprogrammet finns långa tidsserier innehållandes populationsdynamiska och strukturella data om populationen i Dalälven. I denna studie beskrivs långtidstrender i detta data, och med hjälp av statistiska metoder identifieras potentiella påverkansfaktorer. Resultaten visar att studieperioden kännetecknas av kraftiga populationsdynamiska fluktuationer, och temperatur identifierades som en stark påverkansfaktor. / Anadromous trout populations in the Baltic Sea area are in a less than optimal state and about half of the populations are maintained by hatchery-reared trout. One of the populations spawns near Älvkarleby of river Dalälven, about 10 km upstream of the estuary in the Baltic Sea. A hydroelectric dam located in the same area blocks the routes of migratory species. SLU Aqua operates the cultivation of trout native to river Dalälven and conducts research at the research center in Älvkarleby. Owing to the long-term cultivation in river Dalälven, long time-series containing population-specific data is available. Based on the collected data, this study describes long-term trends in the trout population native to river Dalälven and tries to identify potential factors effecting these by using statistical methods. The results show that the study period is characterized by large fluctuations in population dynamics, and that temperature is a major influencing factor.

Denna rapports syfte är att analysera vilka samband det finns mellan niondeklassareskunskaper om orsakerna till klimatförändringar och geografiläroböckers förklaringar tillklimatförändringar. De metoder som har använts för att komma fram till resultaten är:insamling av litteraturdata, analys av litteraturdata, enkätundersökning och analys avenkätresultat. De flesta av geografiläroböckernas förklaringar till klimatförändringar äratt orsaken är tvetydig. Majoriteten av eleverna erhåller sin information omklimatförändringar från media och likaså instämmer de flesta av eleverna också delvistill att media, lärare och deras geografilärobok är pålitliga källor. Eleverna är dockkluvna till orsaken till klimatförändringar – är det en antropogen och/eller naturligprocess? Resultaten av denna rapport visar att elever utvecklar sitt miljömedvetande,men på vilket sätt detta sker är inte entydigt.

The anthropogenic impact on earth’s systems has rapidly increased since the middle of the last century and today it is hard to find a stream that is not influenced by human activities. The understanding of causes to changes is an important knowledge for future water management and planning and of that reason climatic and anthropogenic impact on streamflow changes in Sweden were explored and quantified. In the first step trends and abrupt changes in annual streamflow were detected and verified with the non- parametric Mann-Kendall’s and Pettitt’s test, all performed as moving window tests. In the second step HBV, a climatic driven rainfall-runoff model, was used to attribute the causes of the detected changes. Detection and attribution of changes were performed on several catchments in order to investigate regional patterns. On one hand using smaller window sizes, period higher number of detected positive and negative trends were found. On the other hand bigger window sizes resulted in positive trends in more than half of the catchments and almost no negative trends. The detected changes were highly dependent on the investigated time frame, due to periodicity, e.g. natural variability in streamflow. In general the anthropogenic impact on streamflow changes was smaller than changes due to temperature and streamflow. In median anthropogenic impact could explain 7% of the total change. No regional differences were found which indicated that anthropogenic impact varies more between individual catchments than following a regional pattern. / Sedan mitten av förra århundradet har den antropogena påverkan på jordens system ökat kraftigt. Idag är det svårt att hitta ett vattendrag som inte är påverkat av mänsklig aktivitet. Att förstå orsakerna bakom förändringarna är en viktig kunskap för framtida vattenplanering och av denna anledning undersöktes och kvantiferades den antropogen och klimatpåverkan på flödesförändringar i svenska vattendrag. I arbetets första steg användes de Mann-Kendalls och Pettitts test för att lokalisera och verifiera förändringar i årligt vattenflöde. Alla test var icke parametriska och utfördes som ett glidande fönster. I nästa steg undersöktes orsakerna till förändringar med hjälp av HBV, en klimatdriven avrinningsmodell. Ett större antal avrinningsområden undersöktes för att upptäcka regionala mönster och skillnader. Perioder med omväxlande positiva och negativa trender upptäcktes med mindre fönsterstorlekar, medan större fönster hittade positiva trender i mer än hälften av områdena och knappt några negativa trender hittades. De detekterade förändringarna var på grund av periodicitet i årligt vattenflöde till stor grad beroende på det undersöka tidsintervallet. Generellt var den antropogena påverkan större påverkan från nederbörd och temperatur, med ett medianvärde där 7 % av den totala förändringen kunde förklaras med antropogen påverkan. Inga regionala skillnader i antropogen påverkan kunde identifieras vilket indikerar att den varierar mer mellan individuella områden än följer ett regionalt mönster.