<p>Örebro universitet</p><p>Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap</p><p>Socialt arbete</p><p>C-uppsats 41-60 p</p><p>Titel: Upplevelser och hanterande av moralisk stress – en undersökning bland socialsekreterare på socialkontor väster, Örebro</p><p>Författare: Cecilia Billing, Linn Klintenberg & Hanna Ledstam</p><p>Handledare: Erik Flygare</p><p>Sammanfattning</p><p>Huvudsyftet med denna studie är att undersöka om moralisk stress förekommer på socialkontor väster i Örebro. Mer precist vill vi undersöka om socialsekreterarna upplever några hinder i arbetet för att utföra sina uppgifter på ett sätt som de anser är moraliskt rätt, hur man i så fall reagerar på dem och vilka strategier man använder för att hantera detta. Vidare är vi intresserade av att undersöka om det finns några mönster mellan hinder, moralisk stress och strategier.</p><p>Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod. Detta genom att vi har intervjuat nio socialsekreterare som har utredningsansvar i barn- och ungdomsgruppen, socialkontor väster i Örebro. Intervjufrågorna ställdes utifrån en intervjuguide som omfattar tre teman (hinder, reaktion och strategier). Intervjuguiden utformades med hjälp av uppsatsens syfte och tolkningsram. Vår tidigare forskning består av studier angående moralisk stress. De flesta studier som gjorts kring moralisk stress har fokuserats på arbetsmoralisk stress hos sjuksköterskor. I vår tolkningsram presenteras teorier om hinder för en god etisk arbetsmiljö, definitioner av moralisk stress samt olika strategier för att hantera moralisk stress.</p><p>Av resultatet framkom att socialsekreterarna mest upplever tidsbrist och/eller arbetsbelastning samt ekonomin som hinder för att utföra sitt arbete på ett sätt som de anser moraliskt rätt. Jag hinner inte, jag orkar inte, jag kan inte, är återkommande budskap hos socialsekreterarna som respons på tidsmässiga och ekonomiska hinder. Resultatet av undersökningen visade också att upplevelser av moralisk stress förekommer i stor utsträckning på socialkontor väster. De symtom som uttrycktes mest av respondenterna var traditionellt negativa stressymtom, frustration, ilska och irritation. Vidare uppvisade resultatet att samtliga respondenter, för att hantera sin moraliska stress, använder sig av protestformen väckning, det vill säga att de för en dialog med kollegor och gruppledare. Dessutom förekommer strategin lojalitet hos en klar majoritet. Man handlar i lojalitet med överordnade mot sin moraliska inställning. Som en följd av detta visar även resultatet att socialsekreterarna hanterar denna motsättning genom etisk klyvning. Här skiljer man tydligt på sin privatroll och på sin yrkesroll och lägger ansvar för sitt handlande på sin överordnad. Majoriteten har även anpassat sin etik (rationaliserats) till socialkontorets. I analysen av vårt material har vi kunnat urskilja olika mönster mellan hinder, reaktion och strategier. Slutligen har vi i våra slutsatser funnit flera likheter med vad som framkommit i tidigare forskning.</p><p>Nyckelord: Moralisk stress, socialsekreterare, etisk arbetsmiljö</p>

<p>The aim is that on the basis of interviews with personnel and clients examine which</p><p>experiences they have of the drug abuse programme and its implementation. To be able to</p><p>answer the aim following question has been formulated: (1) What do the personnel and client</p><p>think about the drug abuse program arrangement? (2) In which extend is the program</p><p>implemented as thought? (3) How do the personnel assesses the client’s participation? (4)</p><p>How does the client’s think about their own participation in the program? (5) Do the client’s</p><p>think that the program have been helpful in their personal development? A qualitative</p><p>method was chosen and has used a semi structured interview. Total has ten interviews been</p><p>implemented on Rällsögården, five with clients and five with personnel. The study's</p><p>interpretation framework builds on research around drug abuse treatment and theories and</p><p>methods that lie to shallow for the drug abuse programme. In the study part's assessments of</p><p>the programme has as a whole been done, treatment integrity has been examined on the basis</p><p>of factors such as education and implementation. Finally, have in some mean examined</p><p>motivation within the clients on the basis of theirs and the personnel's views.</p><p>One of the results that arrived in the study, where that an all in all assessment from the clients</p><p>around the drug abuse programme where very difficult to get hold off in certain respects. This</p><p>depended to a large extent on that the clients bar with itself experiences from earlier</p><p>treatments with another treatment philosophy. The result has influenced the study as a whole.</p><p>The study's head aim where that on the basis of Rällsögårdens commissions, try to understand</p><p>how the drug abuse programme is experienced of the clients and the personnel on the basis of</p><p>their different perspectives. The results show that the personnel in most cases has the</p><p>education, motivation and commitments that is needed in order to do something good with the</p><p>programme. Also the manual that is used has support in research where it is to be considered</p><p>to give possibility to effective treatment. On the basis of this the conclusion can be drawn that</p><p>the basic requirements are there, to carry out a good treatment programme. The results show</p><p>however on several conditions that can influence the intentions negative.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur skolor som arbetar med medveten motorisk träning bedriver denna verksamhet. Vidare ville vi undersöka hur pedagoger beskriver och motiverar sambandet mellan motorik och koncentrationsförmåga samt hur medveten motorisk träning påverkar elevernas lärandesituation i skolan.</p><p>Genom att intervjua fem pedagoger har vi tagit reda på deras tankar och erfarenheter kring den motoriska träningens betydelse för koncentrationsförmågan med fokus på inlärningssituationen i skolan. Undersökningens resultat tyder på att rörelseträning har effekt vid lärande för barn med motoriska problem och/eller koncentrationssvårigheter samt att det finns ett samband mellan motorik och koncentrationsförmåga. Pedagogerna är eniga om att motorisk träning är positiv för elevens hela lärandesituation.</p><p>Samtliga barn är enligt pedagogerna i undersökningen i behov av daglig fysisk aktivitet för att utveckla de motoriska färdigheterna. Samtidigt hävdar de att den medvetna motoriska träningen för barn med motoriska svårigheter bör vara individanpassad med en tydlig progression där de grundmotoriska övningarna anpassas till elevernas utveckling.</p>

No description available.

<p>Studiens syfte är att få en djupare insikt i hur fem lärare arbetar och förhåller sig till ett utdrag ur dagens läroplan. Detta utdrag ur Lpo -94 handlar om lärarens plikt att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov.</p><p>Den bakgrund som uppsatsen vilar på, tar sin utgångspunkt i läroplansforskningen som i sin tur är uppdelad i tre områden; den normativa läroplanen, den dolda läroplanen och den implementerade. Den metod som valts för att besvara uppsatsens syfte är den kvalitativa intervjun. Fem intervjuer görs där samtliga lärare ger uttryck för sina åsikter och berättar om sina olika arbetssätt i relation till det utdrag som gäller för studien.</p><p>I diskussionen redovisas att de intervjuade lärarna har en positiv och likvärdig inställning till utdraget ur läroplanen. De är måna om att sträva efter att ta hänsyn till varje elevs förutsättningar och behov i undervisningen. Trots detta, känner samtliga att de aldrig riktigt lyckas med uppdraget fullt ut. Detta visar sig bero på bland annat resursbrister inom skolan.</p><p>Studiens resultat visar att den tidigare forskning som gjorts stämmer väl överens med uppsatsens utfall. Det råder ett glapp mellan den normativa läroplanen och den implementerade. Anledningen till detta diskuteras och analyseras i studien.</p>

<p>Women, etnicity and illict drug use</p><p>A litterature review</p><p>Authors: Cecilia Eriksson & Hanna Rapp Andersson</p><p>Supervisor: Odd Lindberg</p><p>ABSTRACT</p><p>This study aims to examine how womens illict drug use appears in different ethnic groups. The chosen perspectiv is social constructivism. The study is based on 20 scientific studies: 17 from Northern America, two from Great Britain and one from Sweden. Central themes from the studies have been created from different subject viewpoints. The results of this study shows that women have different needs when treatment is required. In addition prevention must consider specific gender and ethnic issues. The patterns of use are different between ethnic groups. Important aspects to consider, besides ethnicity, in research as well as in social work practices are acculturation, heterogenity, cultural heritage and gender stucture. The role of scientific creations of ethnic catergorisations and definitions of illicit drug use are discussed. As a result of our study, the need for cultural competence and cultural sensitivity in social work has been pointed out.</p><p>Keywords: missuse/abuse, gender, ethnicity, culture, acculturation, shame, social constructivism, litterature review, illict drug use.</p> / <p>Kvinnor, etnicitet och illegalt narkotikabruk</p><p>En litteraturstudie</p><p>Författare: Cecilia Eriksson och Hanna Rapp Andersson</p><p>Handledare: Odd Lindberg</p><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att utifrån en litteraturstudie granska hur kvinnors illegala narkotikabruk gestaltar sig i olika etniska grupper. Granskningen görs utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Uppsatsens underlag utgörs av 20 vetenskapliga arbeten varav 17 är amerikanska, två brittiska och ett är svenskt. I uppsatsen redovisas centrala teman med utgångspunkt i materialets karaktär. Resultatet visar att kvinnors behov i behandling och prevention, användningsmönster samt prevalens skiljer sig inom och mellan etniska grupper. Viktiga faktorer att ta hänsyn till, utöver etnicitet, vid såväl forskning som det sociala arbetets praktik är ackulturation, heterogenitet, kulturell tillhörighet och genusstrukturer. Resonemang förs kring forskarens roll vid konstruktionen av etniska grupper samt definitioner av illegalt narkotikabruk. Utifrån studiens resultat lyfts behovet av kulturkompetens och kultursensivitet i socialt arbete fram.</p><p>Nyckelord: missbruk, etnicitet, genus, kultur, ackulturation, skuld, skam socialkonstruktivism, litteraturstudie, illegalt drogbruk</p>

No description available.

No description available.

<p>ÖREBRO UNIVERSITET</p><p>Institutionen för beteende-, social och rättsvetenskap</p><p>Socionomprogrammet, C-uppsats, socialt arbete 41-60 p</p><p>Höstterminen 2005</p><p>Åsa Magnusson & Lina Nyqvist</p><p>Flickors och pojkars vägar in i normbrytande beteende: En kritisk litteraturstudie av ett omdiskuterat fenomen</p><p>Sammanfattning</p><p>Ungdomar har i alla tider engagerat sig i normbrytande beteende och de har visat sig vara den mest kriminellt aktiva gruppen i samhället. Studiens syfte är att undersöka flickors och pojkars vägar in i ett normbrytande beteende med fokus på relationer, samt att utröna hur diskussionen om könsspecifik behandling gestaltas i forskning. Syftet innefattar även att kritiskt granska framkomna resultat utifrån feministisk teori. Studiens metod bygger på en litteraturstudie i form av tre genomgående teman: vägar in i normbrytande beteende, interpersonella relationer och könsspecifik behandling som i resultatet är redovisade var för sig. I diskussionen förs ett resonemang kring resultaten där de kopplas samman med feministisk teori och teorin om sociala band. Studiens viktigaste resultat är att vägen till ett normbrytande beteende är en komplex process där många olika faktorer påverkar huruvida ett normbrytande beteende utvecklas eller ej. Interpersonella relationer har stort inflytande på ungdomars utveckling. Relationerna verkar inte påverka flickor och pojkar på samma sätt, vilket är en följd av att flickor och pojkar uppfostras olika beroende på biologiskt kön. Dessa könsskillnader avspeglar sig även i könsspecifik behandling. Behandling tycks i allmänhet baseras på könsstereotypa föreställningar vilket ingetdera av könen verkar gynnas av.</p><p>Nyckelord: ungdom, genusteori, normbrytande beteende, interpersonella relationer</p> / <p>ÖREBRO UNIVERSITY</p><p>Department of Behavioral, Social and Legal Sciences</p><p>Education of Social Work, C-thesis in Social Work, 41-60p</p><p>Fall Semester 2005</p><p>Åsa Magnusson & Lina Nyqvist</p><p>Girls’ and boys’ pathways to norm-breaking behavior: A critical review of an old issue</p><p>ABSTRACT</p><p>Historically, youths have always been engaged in norm-breaking behavior (NBB), with adolescents being the most criminal active group in society. The behavior, however, seems to differ in aspects of gender. This study investigates the pathways to NBB, emphasizing the influence of interpersonal relationships. The aim is also to examine what characterizes gender-specific treatment in literature, and furthermore to bring a critical feminist view on reviewed research results. The study is based on a literature review design to enable a whole picture of the topic. In the review different pathways to NBB is described, followed by the role of interpersonal relationships and characteristics of gender specific treatment. In essence, evidence seems to show that the pathway to NBB is a process where several different factors contribute jointly in shaping such behavior. However, interpersonal relationships seem to play an important role in influencing the behavior of the adolescent, though the influence appears to differ in aspects of gender due to the socialization process where girls and boys are brought up differently, which in turn is reflected in gender-specific treatment. Research indicates that treatment in general is based on stereotyped gender assumptions, which might be disadvantageous for both girls and boys.</p><p>Keywords: juvenile, gender theory, norm-breaking behavior, interpersonal relationships</p>