Bilaga: 2 CD

No description available.

I arbetslöshetens skugga Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetslösa ensamstående mödrar som uppbär försörjningsstöd upplever denna livssituation, hur den påverkar deras identitet och självbild samt hur de upplever att deras livssituation påverkar deras barn. Vi utförde en kvalitativ studie genom att intervjua fem mammor som befinner sig i denna situation. Utifrån intervjuerna nådde vi resultat som pekar på att dessa mammor upplever att de befinner sig i utsatta livssituationer och upplever sin ekonomiska situation mycket ansträngd. Resultatet visar även på att dessa mammor upplever sig och sina barn påverkas både socialt och materiellt och att de kan få försämrade självbilder utifrån detta – även om detta inte alltid stämmer. En önskan hos mammorna om att kunna göra mer för sina barn än vad ekonomin tillåter har framkommit. Vi har sett tendenser till att omgivningens syn på dessa mammor förändrats på olika sätt samt att de kan uppleva sig och sina barn bli utstötta och stigmatiserade av omgivningen på grund av livssituationen. / In the shadow of unemployment The purpose of this paper is to explore how unemployed single mothers who receive income support are experiencing this life, how it affects their identity and self-image and how they feel their lives affect their children. We conducted a qualitative study through interviews of five mothers who find themselves in this situation. From the interviews, we achieved results that indicate that these mothers feel that they are in vulnerable situations and perceive their economic situation was very difficult. The results also show that these mothers perceive themselves and their children are affected both socially and materially, and that their self-images also may become lowered because of that. A desire by mothers to be able to do more for their children than the economy permits has emerged. We have seen signs that the ambient views on these mothers have changed in different ways and that they can experience themselves and their children be excluded and stigmatized by their surroundings because of the life situation.

According to the statistics, the number of older inmates in prison is increasing, and the care needs for this group are relatively unexplored. The purpose was to study prison officer’s perceptions of older inmates and their care needs. The study was based on a qualitative approach in which prison officers at one prison were interviewed. The interviews were analyzed based on earlier research and from a social constructionist perspective. The study highlighted the problems that might arise for frail older inmates when the prison is not suited for their specific needs. The result indicated that elderly with specific care needs were moved to prisons that were more adapted and there prison officers had the proper competence. The study also showed that frailty among inmates of all ages were common and not only among older inmates. Another result of the study reveals a lack of knowledge about the elderly and their care needs in the education of prison officers. The study also showed differences in the mental health of the inmates which depended on their social status and also were related to what kind of crime they had committed.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fem gymnasieskolor i Sverige, som tilldelats stimulansbidrag, arbetar med att ge elever förutsättningar till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen. Våra frågeställningar var: hur arbetar de fem gymnasieskolorna med att ge elever möjlighet till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen? Vilka förutsättningar anser lärare behövs för ett fungerande arbetssätt med regelbunden fysisk aktivitet? Vilka miljöer använder skolor för att främja elevers fysiska aktivitet? Hur påverkas gymnasieskolorna av NCFF: s (Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom) stimulansbidrag? Metod Efter att ha talat med NCFF och därefter funnit fem gymnasieskolor som tilldelats stimulansbidrag för sitt arbete med regelbunden fysisk aktivitet, genomfördes kvalitativa intervjuer med lärare som varit ansvariga för arbetet. Resultat Skolorna har använt sig av olika arbetsätt för att främja fysisk aktivitet. Skolor har valt att låta elever leda aktiviteter, intressegrupper har styrt verksamheten och elever har fått lämna lektioner för att vara fysiskt aktiva. Lärare anser att arbetet medfört att elevers studieresultat och medvetenhet om fysisk aktivitets betydelse ökat. Dessutom anser lärare att det krävs engagemang från personal och elever på skolan för att få en fungerande verksamhet. Alla intervjuade lärare anser att de haft en ledning som stöttat dem. Skolor samarbetar med lokala föreningar och företag för att kunna erbjuda eleverna ett större utbud av aktiviteter. Skolor använder sig till stor del av utomhusmiljön för att stimulera till spontan rörelse men även genom aktiviteter inomhus. Stimulansbidraget har används till att köpa material och utveckla verksamheten ytterligare. Lärarna poängterar att bidraget gett dem bekräftelse och känslan av att de är på rätt spår med sitt arbete. Vissa lärare har däremot svårt att se hur bidraget påverkat skolan. Slutsats Vårt resultat visar på att lärarnas och skolornas arbete påverkas av olika ramar enligt ramfaktormodellen. Skolorna har eller har haft stärkande ramar som påverkat deras arbetssätt positivt. För ett fungerande arbetssätt krävs engagemang hos personal och elever samt en stöttande skolledning. De skolor som haft flest samarbeten med föreningar ger eleverna möjlighet att välja mellan olika aktiviteter och därigenom finna intresse för fysiska aktiviteter.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte. Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA. Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar. Språket var lika mycket vetenskapligt som vardagligt. Läraren använde sig både av vardagliga perspektiv och vetenskapliga perspektiv när han förklarade och beskrev nya vetenskapliga begrepp under lektionen. Lektionen utgjordes i stora drag av en kort inledning därefter presenterar läraren nya begrepp framme vid tavlan och i slutet av lektionen får eleverna jobba med uppgifter ur boken. Diskussion, kommunikation av dialog – interaktiv karaktär, förekom endast då läraren hjälpte eleverna under tiden dom arbetade med uppgifter ur boken. Huvuddelen av lektionen spenderade läraren med att lära ut och beskriva nya vetenskapliga begrepp framme vid tavlan och huvuddelen av elevernas aktivitet bestod i att lyssna till helklassundervisningen. / EXPLORA

Denna kandidatuppsats handlar om generationsväxling i en offentlig organisation.  Organisationen använder sig av bl.a. 80-90-100 modellen som en åtgärd för att hantera den stora stundande generationsväxlingen som de står inför.  Uppsatsens syfte är, att med hjälp av främst medarbetares erfarenheter utvärdera hur 80-90-100 modellen genom arbetstidsminskning uppnått sina mål enligt Ljungby kommuns pensionspolicy, dvs. hur denna modell bidragit till att:   öka förutsättningarna för äldre anställda att arbeta till 65 års ålder underlätta generationsväxling trygga framtida rekrytering säkra kunskapsöverföring i organisationen   Uppsatsen är en utvärdering med avsikten att redogöra för hur modellen ser ut idag och hur den kan förbättras. Min forskningsstrategi har en fenomenologisk infallsvinkel, därmed har jag använt mig av ett induktivt tänk. Undersökningen är avgränsad till barn- och utbildningsförvaltningen i Ljungby kommun. Syftet uppfylldes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Utvärderingens resultat visar att modellen uppfyller sitt syfte gällande att öka förutsättningarna för äldre anställda att kunna arbeta fram till 65 års ålder. Däremot uppfyller modellen inte sitt syfte gällande att underlätta generationsväxling, trygga framtida rekrytering och säkra kunskapsöverföring. Förslag ges avslutningsvis om förbättring av modellen, bl.a. skulle mentorskap kunna möjliggöra att underlätta generationsväxlingen och säkra kunskapsöverföring i organisationen.

No description available.

No description available.

Från och med juli 2011 kommer åtgärdsprogram att kunna överklagas (Skolverket, 2010). Texten utgör därmed ett juridiskt dokument som bevisar att skolan tillgodosett elevens behov av särskilt stöd. Samtidigt skall åtgärdsprogrammet utgöra ett formativt verktyg för elevens och verksamhetens utveckling. Studien prövar om en sociokulturellt utformad struktur av specialpedagogisk handledning kan stötta lärarna i att formulera åtgärder som möjliggör långsiktig utveckling för eleven, skolan och även för läraren själv. Med hjälp av en analysmodell, som visualiserar behovsanalys samt åtgärdsförslag, prövas om snedvridning mellan individ-, grupp- och organisationsnivå samt maktaspekter kan synliggöras. Studien grundas i ett sociokulturellt dilemmaperspektiv (Nilholm, 2007) och har genomförts som en aktionsforskningsstudie på en kommunal grundskola i Mellansverige. Tre klasslärare och två specialpedagoger, samtliga verksamma i år F-6 har deltagit. Specialpedagogernas syfte är att öka lärares förtrogenhet i att formulera utvecklande åtgärdsprogram. I studien prövas om en reflektionsmetod kan motverka åtgärdsprogram där eleven och föräldrarna får bära ansvaret för sina svårigheter. Resultatet blev en övergripande modell för skolans arbete kring åtgärdsprogram. Huvudresultaten gällande reflektion, visar att specialpedagogernas deltagande i arbetet med att formulera åtgärdsförslag och målformuleringar anses av lärarna vara ett viktigt stöd.  Specialpedagogerna menar att analysmodellen åskådliggör snedvridningar, maktaspekter och dolda förhållningssätt. Analysmodellen upplevs främja reflektion kring alternativa lösningar av upplevda elevproblem samt uppmana till organisatorisk självkritik. En av specialpedagogerna anser att analysmodellen inger den trygghet hon behöver, för att våga ställa frågor som hon inte brukar våga ställa, men vet att hon borde. Att reflektera ”med utsagorna sorterade på papper” kan hjälpa till i balansen mellan att beröra men inte kritisera, minska känslan av personlig kritik eller initiera nödvändig självreflektion (Sahlin, 2010; Helldin, 2010). Analysmodellen säkerställer att elevens åtgärder omfattas av flera nivåer, samt minskar risken att motståndets lag, eller den som har makten bestämmer åtgärder på individnivån. Lärare som behöver se svart på vitt samt lärare som tar på sig för mycket kan bemötas sakligt och konstruktivt med stöd av metoden.