The purpose of this study was to examine how young men and women who are lesbian, gay, bisexual and transgender (LGBT) who are exposed to honor related violence, intimidation or repression perceive their situation, what kind of help/support they have received and if they feel that the help and support offered by the society has been adequate. After the murder of Fadime Sahindal in 2002 attention was drawn to honor violence in Sweden. During the period 2003-2007 the government invested 200 million SEK for efforts to prevent honor related violence. Studies have shown that honor related violence not only affects young immigrants, but also young people with different sexual orientation then heterosexual. It also shows that the honor violence is not depended on religion or ethnicity. The RFSL Counseling in Skåne 2004 was commissioned to investigate the situation for LGBT youth ages 13-25 at risk for honor related threats and violence based on sexual orientation. The purpose of the assignment was to describe and understand the phenomenon and create a network of key people. This study investigated further about what kind of help is available and if it’s enough. Those who lead me to the answer the question of this qualitative approach are seven LGBT-persons subject to honor violence. The study is based on qualitative interviews, all conducted in southern Sweden. During the process of analyzing the material narrative theory was used. Since the study concerns stories/narratives told by the informants the researcher has a vital role in actively listening to the story and interpret what is said to enable a broad analysis and be able to contribute to new knowledge. The results showed difficulty in receiving the help and support the informants requested. Many felt that their stories were not taken seriously. The society must develop and improve better ways to help LGBT-people who are victims of honor violence. Keywords:honor violence, lesbian, gay, bisexual, homosexual, transgender, LGBT, social service.

Uppsatsen huvudsyfte är att belysa tre personals attityder till begreppet integritet inom ramen av LSS 6 §. Uppsatsen vilar på en rättsociologisk ansats. Uppsatsen baseras på tre semi- strukturerade kvalitativa intervjuer och resultatet av dem jämfördes med gällande lagstiftning. Uppsatsens slutsats är att dessa tre personal var väl införstådda i betydelsen av LSS 6 §. Dessutom visade uppsatsen på att dessa tre personals förhållningsätt till integritet påverkar hur de hur de arbetar med integriteten hos brukarna.

Både offentlig sektor, privata företag och ideella föreningar bedriver idag en stor del av sitt utvecklingsarbete i projektform. För många av dessa är också målsättningen att projekten ska leva vidare och bli en ny verksamhet eller integreras i den befintliga. I den här uppsatsen studeras en organisation som gått från att vara ett projekt till att bli en permanent verksamhet samt hur projektprocessen har sett ut. Organisationen jag valde att studera har finansierat sitt projekt genom externa projektbidrag. Jag ville studera i vilken grad olika framgångsfaktorer, som identifierats i litteraturen, kunde vara giltiga för det undersökta projekter. Jag har baserat min empiri på kvalitativa intervjuer. Utöver intervjuerna har jag gjort litteraturstudier samt tagit del av organisationens interna och externa material. De tydligaste framgångsfaktorer som kunnat identifieras är tillgången till egen lokal för verksamheten, ett starkt brukarperspektiv och en stark projektledning. Trots goda förutsättningar har organisationen kämpat för att få verksamheten att överleva genom att ständigt bedriva nya projekt. Projekten har för organisationen blivit en överlevnadsstrategi.

Som ett resultat av svensk välfärdspolitik och lagstiftning finns socialtjänsten som en viktig myndighet för att hjälpa utsatta individer i samhället. Socialarbetare spelar därför en viktig roll då socialtjänstens insatser kan vara en viktig länk i människors liv. I denna studie undersöks socialarbetares egna erfarenhet av och syn på engagemang. Syftet med denna studie är att lyfta fram socialarbetares erfarenheter och upplevelse av det egna engagemanget, undersöka fenomenet samt berika begreppet engagemang i kontext med det sociala arbetet. För att kunna besvara syfte och frågeställningar har det genomförts fyra intervjuer med socialarbetare inom olika delar av socialtjänsten. Slutsatser som kan dras från studiens material är att engagemanget är individuellt, känsloladdat och att meningsfulla arbetsuppgifter är det mest centrala för engagemanget- I materialet presenterades också svårigheter med engagemang och omgivande faktorer som både kunde gynna och hämma engagemanget. Det framkom även i materialet att socialarbetarna hade strategier för att behålla en balans i engagemang och att det hade skett en förändring i förhållningssätter till engagemang under deras tid som socialarbetare.

No description available.

No description available.

Det som behövs för att bygga upp en fungerande organisation är av vikt i behandlingsarbete eftersom att uppbyggnaden påverkar kvaliteten på det arbete som bedrivs. För detta krävs främst en fungerande personalstyrka och syftet med denna studie är således att ta reda på huruvida det sker något arbete för att främja förutsättningar för bra behandlingsvård. För att vidare undersöka sådant som kan komma att påverka det dagliga arbetet inom organisationer har en specifik behandlingsverksamhet valts ut där fem anställda intervjuades. Dem framkomna informationen analyserades sedan utifrån olika teorier och begrepp som valts ut och som redogörs för i den teoretiska ramen. Vidare valdes meningskoncentrering som analysmetod då denna metod tillåter en att komprimera utvalda citat som kan användas i analysen. Studiens slutsats berör diskussioner och reflektioner kring hur arbetet med främjandet av en positiv personalkultur och struktur ser ut samt vilka utforskandet av vilka potentiella styrkor och svagheter det kan finnas inom verksamheten. Respondenterna upplever att det råder en kultur och struktur inom verksamheten som ökar förutsättningar för ett enhetligt arbete. Detta har främst skapats utifrån strategier som personalmöten, rapporteringar och dylikt. En av svagheterna som identifierats är brister i att personalstyrkan inte innehar gemensamma utbildningar vad gäller de behandlingsmetoder som används inom verksamheten vilket minskar förutsättningar för ett gemensamt tillvägagångssätt.

I often ponder over the physical limitations of everyday life. The sense of my body being trapped in the here and now, in being able to imagine so much and experience so little in comparison, and the downhearted disappointment of it all. In my Master project Space + Poetics at Konstfack (2010) I have confronted these issues. I have tried to find ways to bridge the gap between the physical place and the mental space. I strive to create escapes from our rigid surroundings – to create little holes in the everyday where the void creates content.

Inledning Anledningen till att kartlägga upplevd stress gällande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjänsten är att vi ansåg dessa som en intressant undersökningsgrupp, eftersom de verkar för positiva förändringar i utsatta människors liv. Samtidigt som vi önskade ta del av deras upplevda arbetssituation utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Denna kartläggning är dessutom tänkt att kunna ligga till grund till framtida personalförbättringar eftersom krav, kontroll och stöd är påverkningsbara faktorer. Enligt Arbetsmiljöverket och Statiska Centralbyrån (2001) har andelen utsatta för höga psykiska krav i arbetet ökat kraftigt. Andelen med liten kontroll samt andelen som saknar möjlighet till socialt stöd från arbetskamrater och arbetsledning tycks också ha ökat. Att vara utsatt för höga krav och låg kontroll i arbetet, spänt arbete, har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till stress, även definierat som psykosocial påfrestning. Saknar den anställde samtidigt möjlighet till stöd och hjälp från arbetskamrater och arbetsledning ökar risken ytterligare för ohälsa (ibid.). Det finns omfattande forskning som visar hur kombinationen av höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd leder till ökad förekomst av högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdom, sämre psykologisk hälsa, ökad sjukfrånvaro och försämrad arbetstrivsel (Jeding et al., 1999).  En kombination av höga krav och hög kontroll, aktivt arbete, anses däremot som stimulerande och utvecklande (Arbetsmiljöverket & Statiska Centralbyrån, 2001). En välkänd modell som används för att mäta den psykosociala arbetsmiljön är krav- kontroll- stöd- modellen (Jeding et al., 1999). Den beskriver avgörande psykosociala aspekter i arbetssituationen som har betydelse för arbetstagarens stress och hälsa, nämligen krav, kontroll och stöd.

1 CD-bilaga