Syftet med denna studie var att bidra till en ökad förståelse av hur uppfattningar om korruption kan påverka kommuners arbete med att motverka korruption. Det var av intresse att studera attityder till korruption till följd av att tidigare forskning visat på att förekomsten av korruption påverkas av människors uppfattningar av korrupta beteenden. Toleransnivån mot korruption är låg i Sverige men en oroande utveckling är att toleransen tycks ha ökat. Det finns dock både få nationella samt internationella studier om korruption i Sverige, det är därmed svårt att avgöra hur korruption i Sverige utvecklats över tid. Studiens två frågeställningar var: Vad anser kommunrepresentanterna vara korruption inom den kommunala förvaltningen? Hur arbetar Söderhamn- Hudiksvall- och Ljusdals kommun för att motverka korruption? Denna studie har avgränsats till att studera tre kommuner i Hälsinglands landskap. Vidare har studien avgränsats till att studera hierarkiskt högt uppsatta personer inom kommunens tjänstemannastab, personalchefer och kommunchefer. I denna studie användes Heidenheimers kategorisering av korrupta beteenden i termerna svart- grå- och vit korruption samt Papakostas indelning av korruption i ”iögonfallande-” respektive ”sofistikerad korruption”. Kategorierna har varit användbara i studien för att förtydliga och uppmärksamma svårigheterna i att definiera vad korruption innebär. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer användes då det fanns en önskan om att erhålla en djupare förståelse för vad kommunrepresentanterna ansåg vara korruption och hur kommunerna arbetade för att motverka detta. Ett målinriktat urval har använts där fem av de sex tillfrågade valde att delta i studien, både kvinnliga och manliga kommunrepresentanter har intervjuats och deras arbetslivserfarenhet har varierat i stor utsträckning. Sammanfattningsvis gick det att konstatera att korruption uppfattas på många olika sätt, majoriteten av intervjupersonerna beskriver korruption som ageranden där personer skapar egen vinning på bekostnad av verksamheten de utgör en del utav. Vidare arbetade ingen av de tre kommunerna aktivt med att förebygga korruption, till följd av att korruption inte uppfattades som ett problem i kommunerna. Resultaten som framkommer i studien stämmer väl överens med tidigare forskning