The working environment in social services has long been talked about. Recently, the working environment of child case workers has been in particular focus on the basis that it is difficult to retain and recruit new staff for this profession. Previous research shows that the work environment affects the child case worker's well-being and job satisfaction. Previous research also shows that the work environment can affect confidence in one's own ability to handle different parts of the professional role. This study aims to investigate whether there is any relationship between psychosocial work environment, work-related self-efficacy and social self-efficacy. The study has been conducted through a quantitative research method using a web-based survey. The survey was emailed to 144 municipalities, out of which 28 municipalities and 116 child case workers chose to participate in the study. In the survey, several scales have been used to measure work-related self-efficacy, social self-efficacy and the psychosocial work environment. The study has 116 participants, of which women made up a majority of the sample (n=108). The result shows that the degree of social self-efficacy has a connection with the psychosocial work environment. Degree of work-related self-efficacy has a positive relationship with work experience. One of the conclusions drawn from the study is that years in the profession have a correlation with the degree of work-related self-efficacy. This means that the more years child case workers have in their professional role, the higher the degree of work-related self-efficacy they estimate. Keywords: Self-efficacy, social worker, work environment, child welfare and social worker within child welfare. / Arbetsmiljön inom socialtjänsten har länge varit omtalad. På senare tid har barnhandläggares arbetsmiljö varit i särskilt fokus utifrån att det är svårt att bibehålla och rekrytera ny personal till yrkesrollen. Tidigare forskning visar att arbetsmiljön påverkar barnhandläggarens mående samt trivsel på arbetsplatsen. Tidigare forskning visar även att arbetsmiljön kan påverka tilltron till den egna förmågan att hantera olika delar av yrkesrollen. Denna studie syftar till att undersöka om det finns något samband mellan arbetsmiljö, arbetsrelaterad och social self-efficacy. Studien har genomförts med en kvantitativ forskningsmetod med hjälp av en webbaserad enkät. Enkäten mailades ut till 144 kommuner varav 28 kommuner och 116 barnhandläggare valde att delta i studien. I enkäten har flertal skalor använts för att mäta arbetsrelaterad self-efficacy, social self-efficacy och den psykosociala arbetsmiljön. Studien har 116 deltagare, varav kvinnor utgjorde en majoritet av urvalet (n=108). Resultatet visar att grad av social self-efficacy har ett samband med den psykosociala arbetsmiljön. Grad av arbetsrelaterad self-efficacy har ett positivt samband med arbetslivserfarenhet. En av slutsatserna som dras av studien är att år inom yrket har en korrelation med grad av arbetsrelaterad self-efficacy. Detta innebär att desto fler år barnhandläggare har i yrkesrollen desto högre grad av arbetsrelaterad self-efficacy skattar de. Nyckelord: Self-efficacy, barnavårdsutredningar, socialtjänsten, arbetsmiljö samt socialsekreterare.