Syftet med studien är att studera den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i utvalt distrikt inom Espresso House samt undersöka relationen mellan personalomsättning och arbetsmiljö. Studien har en kvantitativ ansats och har använt en enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att stöd och uppskattning från närmsta chef samt upplevelsen av att närmsta chef leder arbetet på ett tydligt sätt, är viktiga faktorer för hur baristorna uppfattar frågor gällande personalomsättning. Gällande den organisatoriska arbetsmiljön visar resultatet att de flesta baristorna är nöjda med ledning och styrning från sin närmsta chef. Resultatet visar på hög grad av delaktighet men mindre grad av handlingsutrymme. Den sociala arbetsmiljön på arbetsplatsen präglas av ett tämligen starkt positivt resultat där arbetskamraterna är viktiga för trivseln på arbetet. Sammanfattningsvis visar resultatet att mer inflytande över arbetstider samt mer resurser gällande personalomsättningsfrågor såsom mer tid till inskolning och satsning på mentorskap skulle kunna öka medarbetarnas benägenhet att stanna kvar inom företaget.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Den här studien undersöker hur kontorets utveckling har sett ut under 1900-talet och går sedan in specifikt på en av de kontorstyper som utvecklingen har mynnat ut i: den aktivitetsbaserade arbetsplatsen. Studien är baserad på fastighetsföretaget Vasakronan, som hösten 2012 bytte till en aktivitetsbaserad arbetsplats på deras kontor Klara Zenit i Stockholm. På kontoret har sex intervjuer genomförts med anställda på företaget, samt en person ur ledningen som var drivande i etablerandet av kontorstypen, i syftet att ta del av de anställdas upplevelser kring förändringsprocessen, åsikter om arbetsplatsen och hur de har förändrat sitt beteende i och med bytet av kontor. Svaren från de anställda har jämförts med svaren från ledningspersonen för att se om företaget har lyckats få de effekter de strävat efter. Det har även undersökts hur det med rummets utformning går att styra och kontrollera anställda utifrån Foucaults teorier om övervakning och disciplin, samt om Klara Zenit utifrån Lars Zanderins arbetsmiljömodell uppfattas som en god arbetsmiljö. Resultatet visar att respondenterna generellt är positivt inställa till sin arbetsplats. En ökad interaktion mellan medarbetare och en fungerande IT-lösning anges som nyckelfaktorer till att kontoret fungerar, men det finns också negativa åsikter som framför allt grundar sig i splittringen från den egna avdelningen. Resultatet visade även på att en god förändringsprocess är central i införandet av en lyckad aktivitetsbaserad arbetsplats. Utifrån intervjuerna märktes det också att respondenterna tenderar att känna av en viss typ av övervakning på kontoret, då det finns ögon och öron överallt. En intressant observation som gjordes är att många respondenter gav ambivalenta svar på vissa frågor. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring resultatet utifrån teorin och den använda metoden, samt möjlig vidare forskning.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Univ., 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Luleå : Tekn. högsk., 2000.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2010.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2010. / At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 3: Manuscript.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

In the increasingly competitive labor market it is becoming important for organizations to attract and retain competent employees. There are constant demands and pressures that organizations should comply. Therefor organizations need to have employees with the right knowledge to maintain their competitive advantage. By working systematically with the working environment, organizations can create basic conditions to strengthen their Employer Branding. The concept of Employer Branding have gained a significant role during the past decade and has evolved to become a key strategic priority for organizations. What matters is to appear as the most attractive employer in the market in order to retain and attract the most qualified talent. The study aims to identify and analyze the processes involved in Employer Branding. The results of the study show signs that many organizations have similar processes within their Employer Branding. In the subsequent discussion, the researchers have structured a model that can explain the approach on Employer Branding, where the working environment and Talent Management plays an important role.   Key words: Employer Branding, Talent Management, work environment, social media / I en alltmer konkurrensutsatt arbetsmarknad blir det allt viktigare för organisationer att kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Det ställs ständiga krav och riktlinjer som organisationer förväntas efterfölja. Detta leder till att organisationer har behov av medarbetare med rätt kunskap för att kunna vara konkurrenskraftiga. Att skapa en arbetsplats för medarbetarna som ökar trivseln gynnar arbetsgivarna och bör ligga i deras intresse. Genom att systematiskt arbeta med arbetsmiljö kan organisationer skapa de grundförutsättningar som krävs för att stärka sitt Employer Brand.   Begreppet Employer Branding har fått en betydande roll under det senaste decenniet och har utvecklats till att bli en viktig strategisk prioritering för ledningen inom många organisationer. Det handlar alltså om att organisationer vill framstå som de mest attraktiva arbetsgivarna på marknaden. Studiens syfte är att kartlägga och analysera vilka processer som ingår i Employer Branding och undersöka hur dessa används i praktiken. Det teoretiska ramverket som denna studie har sin utgångspunkt i, berör Employer Branding samt olika organisationsteorier för att få en ökad förståelse för detta ämne. Undersökningen består utav en kvalitativ ansats där ett flertal semistrukturerade intervjuer av olika organisationer genomförts. Genom en abduktiv ansats har författarna kunnat skifta mellan den teoretiska referensramen och empiri. Resultatet i studien visar tendenser på att många organisationer har likartade processer i arbetet med Employer Branding. I efterföljande diskussion har författarna till denna studie strukturerat upp en modell som kan förklara arbetssättet kring Employer Branding, där arbetsmiljö och Talent Management spelar en viktig roll.   Nyckelord: Employer Branding, Talent Management, arbetsmiljö, sociala medier