Syftet med studien är att studera den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i utvalt distrikt inom Espresso House samt undersöka relationen mellan personalomsättning och arbetsmiljö. Studien har en kvantitativ ansats och har använt en enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att stöd och uppskattning från närmsta chef samt upplevelsen av att närmsta chef leder arbetet på ett tydligt sätt, är viktiga faktorer för hur baristorna uppfattar frågor gällande personalomsättning. Gällande den organisatoriska arbetsmiljön visar resultatet att de flesta baristorna är nöjda med ledning och styrning från sin närmsta chef. Resultatet visar på hög grad av delaktighet men mindre grad av handlingsutrymme. Den sociala arbetsmiljön på arbetsplatsen präglas av ett tämligen starkt positivt resultat där arbetskamraterna är viktiga för trivseln på arbetet. Sammanfattningsvis visar resultatet att mer inflytande över arbetstider samt mer resurser gällande personalomsättningsfrågor såsom mer tid till inskolning och satsning på mentorskap skulle kunna öka medarbetarnas benägenhet att stanna kvar inom företaget.

Syftet med studien är att studera den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i utvalt distrikt inom Espresso House samt undersöka relationen mellan personalomsättning och arbetsmiljö. Studien har en kvantitativ ansats och har använt en enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att stöd och uppskattning från närmsta chef samt upplevelsen av att närmsta chef leder arbetet på ett tydligt sätt, är viktiga faktorer för hur baristorna uppfattar frågor gällande personalomsättning. Gällande den organisatoriska arbetsmiljön visar resultatet att de flesta baristorna är nöjda med ledning och styrning från sin närmsta chef. Resultatet visar på hög grad av delaktighet men mindre grad av handlingsutrymme. Den sociala arbetsmiljön på arbetsplatsen präglas av ett tämligen starkt positivt resultat där arbetskamraterna är viktiga för trivseln på arbetet. Sammanfattningsvis visar resultatet att mer inflytande över arbetstider samt mer resurser gällande personalomsättningsfrågor såsom mer tid till inskolning och satsning på mentorskap skulle kunna öka medarbetarnas benägenhet att stanna kvar inom företaget.

The purpose of this study is to increase the knowledge of the factors which social workers consider leads to a lower employee turnover among the social services child- and youth welfare departments. The question from where we emanated was: - What do the social workers describe as what makes them enjoy, and want to remain within the profession as a whole? The other question was: - What do the social workers describe as what makes them enjoy, and want to remain more specifically in their work place? The results are analyzed according to Antonovsky’s theory regarding KASAM and Hertzberg’s two factor theory. The study is of a qualitative nature and was performed through semi structured interviews with six social workers working with child- and youth investigations at the social services in the western part of Sweden. The result show that the factors that social workers think form a foundation for a lower employee turnover were factors linked to the leadership, the social support and the personal and professional development. The difference that was revealed in the study between the factors leading to lower employee turnover on the local work place compared to the general profession was that the salary had influence, but wasn’t the deciding factor whether you stay at your local work place but it was considered to be of a more deciding character when it comes to attracting new, and keeping the existing employees in general.

Revisorsprofessionen står inför en stor utmaning i och med en hög personalomsättning och närliggande pensionsavgångar. Förutsedda konsekvenser är en försämrad kvalitet på arbetet, sämre expertis, ifrågasatt oberoende samt ökad arbetsbelastning för kvarvarande revisorer. Tidigare studier visar att icke överensstämmande förväntningar påverkar revisionsmedarbetarnas intentioner att byta yrkesinriktning. Examensarbetet ämnar således identifiera och skapa förståelse för vilka förväntningar som finns på yrkesrollen samt hur den upplevs i realiteten. För att besvara syftet har intervjuer utförts med framtida, nuvarande och före detta medlemmar i revisorsprofessionen. Således kan vi kartlägga förväntningar, åsikter kring arbetet i praktiken samt anledningar till valet att byta yrkesinriktning. Examensarbetet är kvalitativt för att kunna skapa förståelse för hur individer tolkar verkligheten. Vi har sedan använt oss av ett interpretativt synsätt, vilket innebär att vi är tolkande vid analysen av vår empiri. Intervjuerna visade att deltagarna förväntade sig att arbetsbelastningen skulle vara hög och ingångslönen låg, men revisionsmedarbetarna uttryckte samtidigt att de blev förvånade över hur pass låg ingångslönen var samt att arbetsbelastningen var betydligt högre än vad de förväntade sig. Detta var även den vanligaste anledningen till att de före detta anställda valde att sluta och lämna revisorsprofessionen. Det visade sig även att de allra flesta deltagarna egentligen inte hade några förväntningar angående vad en revisor gör, och en anledning till detta är att kommunikationen mellan universiteten och revisionsbyråerna är bristfällig. Revisionsbranschen är på väg att förändras och studien indikerar att sociala egenskaper värderas högre än traditionella egenskaper såsom analysförmåga och noggrannhet. Branschens rörelse mot affärsverksamhet riskerar att förminska betydelsen av professionalitet och därmed ifrågasätta förtroendet för branschen. / The accounting profession is facing a huge challenge due to high employee turnover and retirements. Impaired quality, poorer competence and increased workload are predicted consequences. Previous research shows that a mismatch between expectations and reality creates intentions to leave the profession. Therefore, this study aims to identify expectations regarding the accounting profession and how it is perceived. It also aims to create an understanding of perceptions that future, present and former audit staff have about the accounting profession. To answer the purpose of the study we have interviewed students, audit staff and former audit staff. Thus, we can identify expectations, perceptions of work in practice and reasons for not continuing an employment. The study is qualitative to create an understanding of how individuals interpret the reality. Interviews revealed that the participants associated the audit profession with a high workload and a low initial salary, but they were still surprised over required hours and an even lower salary than expected. This expectation-reality gap was the most common reason why former employees decided to quit. It also turned out that most of the participants did not have expectations regarding which assignments an auditor would have, because the communication between universities and audit firms is perceived as inadequate. The audit industry is about to change, and the study indicates that social characteristics are valued higher than characteristics such as analytical ability and accuracy. The movement towards a more businesslike approach downplays the importance of professionalism and is also jeopardizing the confidence in the audit industry.

Revisionsbranschen präglas idag av en hög personalomsättning som leder till stora kostnader för företagen. Studier har visat att många nyanställda väljer att lämna branschen efter tre år på grund av orimliga krav på övertid, obefintlig balans mellan arbete och fritid samt en låg ingångslön. Idag kännetecknas revisionsbranschen av en tydlig hierarki som kan liknas vid ett amerikanskt och därmed ett uppgiftsbaserat ledarskap. Uppgiftsbaserat ledarskap innebär mindre fokus på deltagande och engagemang, till skillnad från skandinaviskt- och relationsbaserat ledarskap, där beslut tas gemensamt med en horisontell organisationsstruktur. Den yngre generationen efterfrågar flexibilitet, balans mellan arbete och fritid samt god företagskultur. Idag präglas revisionsbranschen av ett amerikansk- och uppgiftsbaserat ledarskap, medan den yngre generationen efterfrågar ett mer skandinaviskt- och relationsbaserat ledarskap. Därmed utgör studiens syfte att undersöka om företag inom revisionsbranschen anpassar sitt ledarskap till kommande generationer samt att ta reda på hur ledarskapet förändrats de senaste 10 åren. En kvalitativ studie har genomförts hos tre av fyra företag inom Big Four, där intervjuerna har haft ett medarbetarperspektiv såväl som ett ledarperspektiv för att få en djupare förståelse. Studiens resultat visar att revisionsbranschen utvecklats mot ett mer skandinaviskt- och relationsbaserat ledarskap där intervjupersonerna anger att det förr var mycket större prestationsfokus som kan likställas med ett amerikanskt- och uppgiftsbaserat ledarskap. Studien visar att dagens ledarskap har ett större fokus på relationer och delaktighet vilket tyder på att samtliga byråer har utvecklats mot ett mer relationsbaserat ledarskap. Medverkande företag använder strategier för att anpassa ledarskapet till den yngre generationen som exempelvis flexibla arbetstider, skapa förutsättningar för att balansera arbete och fritid, eliminera enklare arbetsuppgifter samt erbjuda sociala aktiviteter. / The auditing industry is characterized by high staff turnover, which leads to massivecostsfor the companies. Previous studies show that many choose to leave the industry after threeyears because of the high pressure of overtime, the lack of balance between work and leisure and low entrance salary. The auditing industry has a clear hierarchy that can be equatedwith an American and task-oriented leadership. Task-oriented leadership includeless participation and commitment than the Scandinavian relationship-based leadership,where decisions are taken in common and is characterized by a horizontal organizational structure. Theyounger generations now demandflexibility, balance between work and leisure and an open working climate. The auditing industry is characterized by an American task-oriented style while the youngergenerationsis demanding a leadership more similar to the Scandinavian relationship-oriented leadership. The purpose of this study wasto investigate whether companies in the auditing industry adapt their leadership to the future generationsand to examinehow the leadership has changed over the past 10 years. A qualitative study has been conducted in three out of four companies within the Big Four. Interviews have been conductedwithan employee perspective as well as a leadership perspective in order to gainadeeper understanding. The result of the study shows that the auditing industry hasdeveloped towards a more relationship-based leadership style and all interviewees stated that the industry previously was more focused on results which can be equated with a task-based and an American leadership style. Today’s leadership focuses on participation and joint decision-making. Leadership in all studied agencieshas evolvedtowards a mote relationship-based leadership from a task-based leadership. Strategies for adapting leadership towards the youngergenerationsinvolve for example,offering flexible working hours, creating conditions for balancing work and spare time, eliminating simple working tasks to be able to offer more complicated working tasks and social activities.