In order to reduce risk for burnout, discussions about reducing working hours (RWH) have taken place, as well a need for it has been acknowledged. This study focuses on the phenomena of RWH within emergency clinics. Consequently 12 nurses' own experiences of RWH reforms at two emergency clinics have been investigated. The collected data was later analyzed with content analysis. The result drawn from this study is that nurses have positive experiences of RWH on their overall health as it reduces stress, work overload and increases the time for recovery. RWS is also perceived to have positive effects on private, social and working life. However, RWH was found to be challenging for organizing the day shifts due to reduced overlapping time. Nurses expressed a need to be able to manage administrative tasks and carry out responsibilities without it happening at the expanse of RWH. This emphasized the need for better planning within RWH. Improved overall health and better life quality in turn enabled nurses to feel more energetic and perceive themselves being more empathetic during patient care which also improves patient safety. Better understanding of the phenomena and its effects can hopefully contribute to resolve shortcomings in working environments, which in turn may increase the opportunities for a more prosperous organization and long-term financial sustainability. / För att minska risken för utbrändhet i förtid har diskussioner kring att minska arbetstiden varit aktuella. Fokus för denna studie ligger på arbetstidsförkortning (ATF) på akutmottagningar och sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med ATF. För att besvara syftet utfördes 12 semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på två akutmottagningar. Insamlade data har senare transkriberats och analyserats med innehållsanalys. Resultatet visade att ATF upplevs positivt för hälsan då den bidrar till mindre stress, mindre arbetsbelastning, mer tid för återhämtning, bättre psykiskt och fysiskt välmående och välbefinnande. ATF upplevdes även positiv för balansen mellan privat och arbetsliv men utmanande för organisering av dagpassen. Det eftersom mindre överlappningstid resulterade i mindre avlastning från personal, vid höga patientflöden. Mer tid för att hinna utföra administrationsuppgifter och ansvarsområden samt bättre planering som inte inskränker ATF ansågs behövligt bland sjuksköterskorna. Generellt upplevdes ATF värdefull och bidragande till positiv och harmonisk inställning. Tack vare den upplevde sjuksköterskorna kunna jobba mer intensivt och prestera hela kvällspassen. Att orka mer samt vara mer harmonisk och empatisk i patientvården ansågs bidra till bättre patientsäkerhet. Resultat från studien är ett bidrag till det bristande forskningsområdet. Genom att veta hur sjuksköterskor upplever ATF kan fokus läggas på de eventuella brister och behov som finns på akutmottagningar. Detta kan öka möjligheten till en välmående organisation med långsiktig ekonomisk hållbarhet.