SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst (SVANTE) är ett taltest som är särskilt anpassat för bedömning av talavvikelser till följd av strukturella och/eller funktionella avvikelser i munhåla och svalg. Behov fanns av att utöka befintliga normdata för testet SVANTE vilket motiverade föreliggande studie där normdata från ytterligare 30 barn i åldersgruppen sju år (6;6–7;3) med typisk utveckling samlades in. Vid sju års ålder förväntas talet vara fullt utvecklat (Bjar, 2003) men en viss variation i artikulation förekommer dock i jämförelse med vuxet uttal (Murdoch et al., 2012), och om avvikelse föreligger är detta snarare av fonetisk än fonologisk karaktär. /s/- och /r/- ljud har en tendens att utvecklas senare och avvikelser av dessa kan förekomma i denna åldersgrupp (Linell & Jennische, 1980). Studiegruppen bestod av förskolebarn och barn i första klass från tre kommunala skolor. Deltagarna testades med taltestet SVANTE och testtillfällena spelades in för efterföljande perceptuell analys och bedömning. Talavvikelser förekom hos 13 barn (25 %) varav /s/- och /r/ avvikelser observerades hos sex av barnen, vilket i enlighet med litteraturen kan förekomma i åldersgruppen. Tryckreducerad artikulation förekom hos sju barn i några enstaka ord. Hos tre av barnen med tryckreducerad artikulation förekom även nasalitetsavvikelse i form av hyponasalitet. Förekommande /s/-avvikelser tros bero på tandömsning då detta observerats i förekommande fall men även kvarstående ofördelaktiga uttalsavvikelser kan antas utgöra orsak till både /r/- och /s/ avvikelserna (Linell & Jennische, 1980). Övre luftvägsinfektion (ÖLI) kan antas vara orsaken till de tre fall med förekommande hyponasalitet, då tydliga förkylningssymtom noterades. Tryckreducerad artikulation skulle kunna förklaras av större variabilitet i artikulation i ung ålder jämfört med vuxet tal (Murdoch et al., 2012). Resultatet i föreliggande studie speglar resultatet av tidigare normeringsstudier av SVANTE (Björkman & Samuelsson, 2004). En tydligare definition av vuxet uttal bör undersökas för att normeringsresultat skall bli än mer trovärdiga. Hur vuxennormen ser ut förefaller inte vara undersökt i Sverige varför författarna föreslår vidare forskning på detta område.