Denna undersökning har som syfte att bidra till ökad förståelse av astronomiundervisningensplats i den Svenska gymnasieskolan. Huvudmålet med undersökningen har varit att söka svarpå de fyra följande forskningsfrågorna: Vilken plats får astronomin i undervisningen?, Inkluderarlärarna elevernas astronomikunskaper när de sätter slutbetyg i kursen?, Skiljer det sigmycket mellan olika lärares undervisning? och Upplever lärarna några särskilda svårigheter medatt undervisa i astronomi?. Studien har även haft ett bisyfte att genomföra en översättning avdiagnostestet ADT 2.0 från engelska till svenska. Detta för att möjliggöra en användning försvenska gymnasielärare. Som metod valdes en webbaserad enkätstudie att utföras. Totalt settdeltog 23 ämneslärare i fysik, varav 20 deltagande svarade på enkäten och tre respondenterdeltog i förberedande intervjuer. Antalet deltagande är inte tillräckligt för att någon slutsatsska kunna ställas gällande undervisningen i de svenska gymnasieskolorna, men resultatet följer ilinje med tidigare undersökningar. Resultatet indikerar att astronomin får en undanskymd rolldär merparten av deltagarna ägnar 1 till 6 lektioner på området. 52 procent av lärarna vägerinte in elevernas astronomikunskaper i slutbetyget. Gällande lärarnas egna svårigheter med attundervisa astronomi anger 30 procent att de känner sig ha förlite kunskaper inom ämnet. / The purpose of this study is to contribute to the knowledge of the astronomy education inSwedish upper secondary schools. The main goal of the study is to find answers on the followingfour questions: What position is given to the astronomy in Swedish upper secondary education?,Is the students’ knowledge of astronomy accounted for when the teachers are setting the grades?,Does the astronomy teaching vary a lot between different teachers? and Do teachers experienceany difficulties with teaching astronomy? The study has a second goal of translating the AstronomyDiagnostic Test ADT 2.0 from English to Swedish. To collect the data from teachers inSwedish high schools, participating teachers answered a web-based survey. In total, 23 physicsteachers participated in the study, of which 20 teachers completed the survey and 3 teacherswere interviewed. The number of participants is not enough to make a generalising conclusionsabout astronomy education in Swedish upper secondary schools. However the findings are inagreement with previous studies. I found that astronomy gets a small role in the education,where most of the teachers dedicate just 1 to 6 lessons to astronomy. 52 percent of the teachersdo not account for the student knowledge in astronomy when grading the course. When it comesto the teachers own experienced difficulties, 30 percent of the participants specify that they feelthat they have too little knowledge in astronomy.

This is a study in how astronomy has been taught and is being taught in Swedish schools from 1905 to this date with an emphasis on the latest 30 years.   It concerns the regulations and methodical recommendations/curricula for Swedish junior high school/Swedish Comprehensive school for the years 1905, 1933, 1955, 1958, 1962, 1969, 1980 and 1994. The matter of integrating astronomy with other subjects and different methodical approaches is also considered. The problem with textbooks written only for one subject when the teacher tries to integrate subjects is emphasised. Physics textbook analysis shows that astronomy teaching has over the years developed, from being based on observations, to become more and more theoretical. It also shows that the amount of practical exercises has been fairly constant in physics textbooks during the seventies end eighties but now in the nineties varies a lot from textbook to textbook. The amount of liberty the textbook gives the pupil in finding knowledge and answers himself in the practical parts of astronomy was at its lowest during the seventies. It is now starting to give more and more freedom to the student, but it is not by any means near the level of freedom the pupil had during the twenties. Finally it shows how some Swedish schools are teaching astronomy in a more practical way and how a teacher can take advantage of modern information technology. Also the benefit from visiting an observatory is exemplified.

Ämnet astronomi upplevs ofta som svårt och abstrakt för de flesta människor och därför är det ett komplext ämne att undervisa om, i synnerhet för yngre elever. Det ställer höga krav på svenska lågstadielärares ämneskunskaper och även deras didaktiska kompetenser. Syftet med studien är att synliggöra vilka metoder lärare använder sig av i astronomiundervisningen för att gynna elevers förståelse för astronomiska fenomen och begrepp. Studiens forskningsfrågor lämpar sig väl för att få fördjupade beskrivningar av hur dessa lärare undervisar i astronomi och vilka utmaningar de anser finns i astronomiundervisningen. Därav användes semi-strukturerade intervjuer och totalt deltog fem lärare i studien. Den tematiska analys som tillämpats i studien framhäver tre teman som svarar på forskningsfråga ett, olika metoder: modellering, sång och rörelse samt ämnesövergripande arbete. Samtliga lärare använde sig av dessa metoder och undervisar varierande-och konkretiserande i astronomiämnet samt att det teoretiska måste kombineras med det praktiska innehållet. Vidare ledde analysen till fyra teman som svarar på forskningsfråga två: lärarutbildningens brister, lära ut det abstrakta, förväntningar och tidens begränsningar. Lärarna beskrev en bristande utbildning som i sin tur ledde till sämre ämneskunskaper och sämre kvalité på astronomiundervisningen. Därav står lärare ensamma i sökandet efter ämneskunskaper och den senaste forskningen trots den enorma tidsbrist som redan florerar i skolan. Samtidigt måste lärarna leva upp till elevernas förväntningar på ämnet som ofta möter ämnet i skolan för en första gång med glädje. Det är av yttersta vikt att eleverna erbjuds en korrekt vetenskaplig utbildning vilket gör hela situationen komplex i och med att resultatet indikerar på att lärarna varken erbjuds undervisning inom lärarutbildningen eller någon vidareutbildning i den verksamma skolan de arbetar på. Studien bidrar med att synliggöra några metoder som lärare kan tillämpa i astronomiundervisningen och den effekt metoderna har på elevernas förståelse för astronomiska fenomen och begrepp. Vidare bidrar studien med didaktisk relevans för lärarutbildningens utformning och utveckling så att lärare kan uppnå den trygghet och kunskap som krävs för att undervisa i astronomi med en hög kvalité.