In the present work, two numerical tools are under scrutiny. Both were made to study the atmospheric re-entry of a spacecraft: DEBRISK computes the trajectory and the survivability of the spacecraft as well as its fragments, and ELECTRA calculates the trajectory of the spacecraft and its fragments, as well as the associated on-ground risk of human casualty. However, they differ in some of their functionalities and their physical models, leading to a difference in the trajectories, thus in the impact points locations for the same spacecraft. This work has multiple purposes. First, the influence of several simulation parameters are studied in both tools in order to determine a correction law for the trajectory of the spacecraft in ELECTRA, making it imitate the DEBRISK trajectory. To do so, a large dataset is built then manipulated, and a verification process is realised to quantify the accuracy of the correction law. Successive iterations of the method show a decent improvement in the ELECTRA trajectory, yet uncertainties around the correction and the low applicability of the law lead to try a new promising method based on a live data reading of the flight parameters from DEBRISK to ELECTRA. Finally, the influence of the shielding of the buildings on the human casualty risk computation, symbolised by a protection coefficient in ELECTRA is studied. Results show that considering this, protection coefficients can multiply up by five the risk of casualty. A technical documentation was written for potential future works on the same subject. / I detta arbete studeras två numeriska verktyg som utformats för att studera det atmosfäriska återinträdet av en rymdfarkost: DEBRISK beräknar rymdfarkostens bana och överlevnadsförmåga såväl som dess fragment, och ELECTRA beräknar rymdfarkostens bana och dess fragment, samt tillhörande risk för olycksfall på marken. De skiljer sig åt i vissa av sina funktioner och sina fysiska modeller, vilket leder till skillnader i banorna, alltså i nedslagspunkterna för samma rymdfarkost. Detta arbete har flera syften. Först studeras påverkan av flera simuleringsparametrar i båda verktygen för att bestämma en korrigeringslag för rymdfarkostens bana i ELECTRA, vilket gör att den imiterar DEBRISK-banan. För att göra detta byggs en stor datamängd som sedan manipuleras, och en verifieringsprocess realiseras för att kvantifiera korrigeringslagens korrekthet. Successiva iterationer av metoden visar en viss förbättring av ELECTRA-banan, men osäkerhet kring korrigeringen och den låga tillämpligheten av lagen leder till att en ny lovande metod, baserad på en direkt dataavläsning av flygparametrarna från DEBRISK till ELECTRA, provats. Slutligen studeras inverkan av avskärmningen av byggnaderna på riskberäkningen av mänskliga olyckor, symboliserad med en skyddskoefficient i ELECTRA. Resultaten visar att med tanke på detta kan skyddskoefficienter multiplicera upp med en faktor fem risken för olyckor. En teknisk dokumentation skrevs för potentiella framtida arbeten om samma ämne.

<p> </p><p>Meteorologiska förhållanden har en stor påverkan på ljudutbredning utomhus. De atmosfäriska effekterna är absorption, refraktion och turbulens, dessa verkar samtidigt och kan vara svåra att skilja åt. Gradienter i temperaturen och vinden gör att ljudhastigheten varierar med höjden. Ljudet kommer då att böjas av nedåt eller uppåt från marken. Kunskapsläget inom vart och ett av dessa områden presenteras i denna studie.</p><p> </p><p>28 stycken trafikbullermätningar har utförts längs den nya E4:an norr om Uppsala vid varierande meteorologiska förhållanden. Mätningarna visar att den totala meteorologiska inverkan på ljudnivån kan vara så stor som 18 dBA vid 132 meters avstånd över snötäckt mark. Temperaturgradientens påverkan på samma avstånd bedöms kunna vara 6 dBA och turbulensens 2 dBA. Spridningen av ljudnivåerna är större i motvinds- än medvinds-utbredning. Detta kan förklaras genom att markdämpningen får mer varierande inflytande i förstnämnda fall.</p><p> </p><p>Svenska myndigheter har inte tagit hänsyn till meteorologins påverkan på ljudnivåerna, vid bulleranalyser, förrän nyligen. En modell- Nord 2000 har utvecklats som sägs kunna förutsäga vägbuller under varierande meteorologiska förhållanden. Utvärdering av modellen visar dock stora brister. Modellen klarar av att förutsäga medelvärden under ett år med bra noggrannhet, men denna rapport visar att modellen misslyckas med variationerna under kortare tidsperioder. Detta är allvarligt, då det lika ofta som en hög medelnivå är just variationerna i form av toppar i ljudbilden som upplevs som störande. 10 minuters mätningarna i motvindsutbredning visar att modellens fel kring en trafikerad väg kan vara så stort som 8 dBA på 132 m avstånd.</p>

Meteorologiska förhållanden har en stor påverkan på ljudutbredning utomhus. De atmosfäriska effekterna är absorption, refraktion och turbulens, dessa verkar samtidigt och kan vara svåra att skilja åt. Gradienter i temperaturen och vinden gör att ljudhastigheten varierar med höjden. Ljudet kommer då att böjas av nedåt eller uppåt från marken. Kunskapsläget inom vart och ett av dessa områden presenteras i denna studie.   28 stycken trafikbullermätningar har utförts längs den nya E4:an norr om Uppsala vid varierande meteorologiska förhållanden. Mätningarna visar att den totala meteorologiska inverkan på ljudnivån kan vara så stor som 18 dBA vid 132 meters avstånd över snötäckt mark. Temperaturgradientens påverkan på samma avstånd bedöms kunna vara 6 dBA och turbulensens 2 dBA. Spridningen av ljudnivåerna är större i motvinds- än medvinds-utbredning. Detta kan förklaras genom att markdämpningen får mer varierande inflytande i förstnämnda fall.   Svenska myndigheter har inte tagit hänsyn till meteorologins påverkan på ljudnivåerna, vid bulleranalyser, förrän nyligen. En modell- Nord 2000 har utvecklats som sägs kunna förutsäga vägbuller under varierande meteorologiska förhållanden. Utvärdering av modellen visar dock stora brister. Modellen klarar av att förutsäga medelvärden under ett år med bra noggrannhet, men denna rapport visar att modellen misslyckas med variationerna under kortare tidsperioder. Detta är allvarligt, då det lika ofta som en hög medelnivå är just variationerna i form av toppar i ljudbilden som upplevs som störande. 10 minuters mätningarna i motvindsutbredning visar att modellens fel kring en trafikerad väg kan vara så stort som 8 dBA på 132 m avstånd.

In this project, we identified and examined the 50 coldest extreme temperature eventsin North America (CENA) and the 50 warmest extreme temperature events insouthwestern Europe (WEEU) during the winter seasons from 1948 to 2023. For theanalysis, we utilized daily NCEP-NCAR reanalysis data for temperature, sea levelpressure (SLP), and 500hPa geopotential height (Z500). Our main objective was toinvestigate the co-occurrence of CENA-WEEU events. To deepen our understandingof the recurrence of these events and their relationship with large-scale atmosphericpatterns and drivers, we examined the SLP and Z500 for the selected extreme events.The results revealed clear indications of an interconnection between CENA andWEEU. During the CENA, above-normal temperatures were observed over Europe,while negative temperature anomalies affected the eastern USA during the WEEU.This co-occurrence was further supported by the identification of seven CENA-WEEUextremes that occurred almost simultaneously. The findings regarding the large-scaleatmospheric drivers of these extremes align with previous studies. The CENAappears to be driven by an anomalous high ridge over the Gulf of Alaska and anortherly flow over North America, while the WEEU seems to be influenced by astrong, zonal and southerly shifted flow across the North Atlantic, associated with adeep trough over the British Isles and a ridge over the Mediterranean basin. Acommon feature of CENA-WEEU events is the presence of a negative North AtlanticOscillation (NAO)-like atmospheric pattern over the Atlantic Ocean prior to theiroccurrence.Despite the significant similarities between these events, some disparities relatedto the atmospheric flow and the magnitude of temperature anomalies in the twocontinents suggest the need for further investigation to enhance our understanding ofthe co-occurrence of CENA-WEEU events. / I detta projekt identifierades och studerades de 50 kallaste extrematemperaturhändelserna i Nordamerika (CENA) och de 50 varmaste extrematemperaturhändelserna i sydvästra Europa (WEEU) under vintersäsongerna från1948 till 2023. För analysen, användes dagliga NCEP-NCAR återanalys för demeteorologiska variablerna temperatur, tryck (SLP) och 500hPa geopotentialhöjd(Z500). Huvudsyftet med denna studie är att undersöka samförekomsten avCENA-WEEU-händelserna. För att fördjupa vår förståelse för återkommandehändelser och deras förhållande till storskaliga atmosfäriska mönster och drivkrafter,användes SLP och Z500 variablar för de utvalda extrema händelserna.Resultaten visade tydliga tecken på sammankoppling mellan CENA och WEEU.Temperaturer över det normala observerades över Europa under CENA, medannegativa temperaturanomalier påverkade östra USA under WEEU. Samförekomstenstöds ytterligare av identifieringen av sju CENA-WEEU-extremer som inträffadenästan samtidigt. När det gäller de storskaliga atmosfäriska drivfaktorer förextremerna, stämmer resultaten överens med tidigare studier. En starkhögtrycskrygg över Alaskagolfen och ett nordligt flöde över Nordamerika verkar drivaCENA, medan ett ett starkt, zon- och sydligt förskjutet flöde över Nordatlanten,associerat med intensiv cyklonaktivitet över de brittiska öarna och en högtrycksryggöver Medelhavsområdet, verkar vara källan till WEEU. Ett gemensamt drag förCENA-WEEU är förekomsten av ett negativt NAO-liknande atmosfäriskt mönster överAtlanten innan de inträffade.Trots de starka och många likheterna mellan händelserna, tyder vissa skillnaderrelaterade till atmosfärsflödet och extrema temperaturavvikelser på de bådakontinenterna, på behovet av ytterligare undersökningar för att fördjupa vår förståelseav samförekomsten mellan CENA och WEEU.