Bakgrund I Sverige ökade den totala köttkonsumtionen mellan åren 2000-2010 med 20 % per capita. Rekommendationer från Svenska Livsmedelsverket är däremot att minska intaget av charkprodukter och rött kött, samt att öka intaget av grönsaker och baljväxter. Syfte Syftet med denna studie var att inom Umeå kommuns projekt, “En vegetarisk dag i veckan”, utvärdera elevers upplevda delaktighet kring skollunchen samt deras inställning till och efterfrågan av vegetarisk skollunch. Metod I programmet esMakerNX2 utformades en enkät som delades ut via mail, samt i pappersform till elever vid en gymnasieskola i Umeå kommun som deltog via ett bekvämlighetsurval, vårterminen 2014. Insamlat data analyserades i IBM SPSS Statistics 21 med signifikansnivån p<0,05. Resultat Totalt besvarades 122 enkäter varav 68 flickor och 54 pojkar. Studien visade att 51 % (n=62) alltid åt skollunchen då det endast serverades vegetarisk kost. Flickor valde det vegetariska alternativet oftare än pojkar (p<0,001). Nästan hälften av alla respondenter, 48 % (n=28), valde det vegetariska alternativet främst för att det var gott. Resultatet visade även att 14 % (n=17) av respondenterna åt vegetariskt oftare sedan projektet startade och 9 % (n=10) åt vegetariskt mer sällan. Slutsats Det fanns delade meningar bland elever om vegetarisk kost. Nästan hälften av eleverna valde att inte äta skollunchen då det endast serverades vegetarisk kost, därmed sågs en generellt låg efterfrågan av den. Intresset av vegetarisk kost var högre bland flickor än pojkar. Projektet påverkade ett fåtal gymnasieelever att äta vegetarisk kost oftare vilket tyder på att förändra måltidsval är ett stort arbete där mer kunskap och arbete krävs. / Background Meat consumption increased in Sweden between the years 2000-2010 with 20 % per capita. Meanwhile, there are recommendations from the Swedish National Food Agency to reduce intake from charcuteries and red meat, as well as to increase intake of vegetables and pulses. Objective The purpose of this study was to evaluate Umeå municipality’s project: “A vegetarian day once a week”, through assessing upper secondary school pupil’s attitudes to and perceived demand of vegetarian school lunch as well as their participation at mealtimes at a school in Umeå. Method A questionnaire was designed in the program esMakerNX2. The questionnaire was distributed through mail and as a paper-based version in an upper secondary school in the municipality of Umeå, during the spring of 2014. Convenience sampling was used. Data collected were analyzed in IBM SPSS Statistics 21 with a significance level of p<0,05. Results A total of 122 pupils participated, 68 girls and 54 boys. About half of the participants, 51 % (n=62), ate every time when only the vegetarian meal alternative was offered. Girls chose the vegetarian meal alternative more often than boys (p<0,001). Almost half of the pupils, 48 % (n=28), chose the vegetarian meal primarily because of the good taste. Results even showed that 14 % (n=17) ate vegetarian meals more often since the start of the project, whilst 9 % (n=10) ate less often. Conclusion The pupils had different opinions about vegetarian meals in school. Almost half of the pupils chose not to eat when the lunch served was exclusively vegetarian. The interest of vegetarian food was stronger among girls than boys. A few upper secondary school pupils were influenced by the project to eat more vegetarian food, which shows that changing people ́s meal patterns is a big task where more knowledge and work is needed.

Bakgrund: Fetma är en sjukdom som drabbar allt fler människor i världen, och problemet beräknas öka bland befolkningen. Många människor med fetma får hjälp av sjukvården för att få stöd i en livsstilsförändring. Alla patienter har rätt att bli behandlade med respekt och värdighet, utifrån den de är, oberoende av kroppsstorlek eller personlighet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors attityder och förhållningssätt till patienter med fetma utifrån tidigare forskning. Metod: Studien bestod i en litteraturöversikt över tidigare publicerad forskning. Datamaterialet som format resultatet inom ämnet begränsades till åtta vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Fem teman med subtema framstår: känsligheten runt patientens vikt och livssituation, -patientens eget ansvar för sin vikt och livsföring, -beteende och personlighet, -kunskap, utbildning och utrustning, -sjuksköterskans ansvar. Slutsats: Sjuksköterskors attityder till patienter med fetma, positiva och negativa, påverkar patientens möjlighet att uppleva tillfredsställelse och genomföra en livsstilsförändring. I studien framgår även att en god relation mellan patient och sjuksköterska är en förutsättning för att patienten ska få förtroende för sjuksköterskan och känna sig trygg i sin situation.

<p><strong>Bakgrund</strong>: Fetma är en sjukdom som drabbar allt fler människor i världen, och problemet beräknas öka bland befolkningen. Många människor med fetma får hjälp av sjukvården för att få stöd i en livsstilsförändring. Alla patienter har rätt att bli behandlade med respekt och värdighet, utifrån den de är, oberoende av kroppsstorlek eller personlighet. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors attityder och förhållningssätt till patienter med fetma utifrån tidigare forskning. <strong>Metod:</strong> Studien bestod i en litteraturöversikt över tidigare publicerad forskning. Datamaterialet som format resultatet inom ämnet begränsades till åtta vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ ansats. <strong>Resultat: </strong>Fem teman med subtema framstår: känsligheten runt patientens vikt och livssituation, -patientens eget ansvar för sin vikt och livsföring, -beteende och personlighet, -kunskap, utbildning och utrustning, -sjuksköterskans ansvar. <strong>Slutsats:</strong> Sjuksköterskors attityder till patienter med fetma, positiva och negativa, påverkar patientens möjlighet att uppleva tillfredsställelse och genomföra en livsstilsförändring. I studien framgår även att en god relation mellan patient och sjuksköterska är en förutsättning för att patienten ska få förtroende för sjuksköterskan och känna sig trygg i sin situation.</p>