Palliativt förhållningssätt kännetecknas av helhetssyn av människan och uppnås genom stöttning av individen att leva med värdighet och största möjliga välbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller ålder. Demens är en sjukdom som är svårt handikappande för den som drabbas och för de anhöriga är sjukdomen förödande. Den palliativa vården av personer med demens är inte optimerad. Studier visar att det dels beror på demenssjukdomen som är svår att vårda och dels för att stöd till de personer som vårdar sina anhöriga och det sociala kommunala nätverket har brister. Syfte: Att analysera upplevelsen av given vård i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhörigas perspektiv. Metod: Metasyntes utförd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis. Resultat: Kunskap och personcentrering var de två begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering så finns en bra upplevelse av given vård hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sämre. Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator för god vård vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bör ske kontinuerligt och på olika nivåer beroende på vilken personalkategori som utbildas. Konklusion: Palliativ vård och demens måste få utrymme i utbildningarna av all personal, från undersköterska till specialistläkare. / Palliative care is an approach characterized by a holistic view of a person and is achieved by supporting the individual’s right to live with dignity and optimal comfort until the end, regardless of age and diagnosis. Dementia is seriously disabling for the individual and is often devastating for their caregivers and families. The palliative care of persons with dementia is not optimal. Studies show that it is partly due to dementia that is difficult to nurture and partly the support of those who care for their relative and the local social network is poor. Aim: To analyse the experience of given care to people with dementia diagnosis from key providers of care and relatives' perspective. Method: Meta Synthesis with Howell Major and Savin - Badins analytical model, Qualitative Research Synthesis. Results: Knowledge and person-centeredness were the two concepts that emerged from the synthesis. They work as contradiction in terms, if there is knowledge and person-centeredness, good experience of given care are achieved, if there is gaps in knowledge and person-centeredness, the experience of care is poor. Discussion: Knowledge of dementia among key providers of care and relatives in the synthesis proved to be a great indicator of good care at the end of life. Education in dementia and palliative care should be done routinely and be based on level of education. Conclusion: Palliative care, dementia and person centeredness must have their space in the education of all key providers of care, from assisting nurses to specialists.