I undersökningen har en intervjustudie gjorts med syftet att beskriva verksamma svensklärares attityder till grannspråksundervisning. Två frågeställningar utgör utgångspunkt för studien och utreder lärarnas uppfattningar om grannspråksundervisningens möjligheter, svårigheter, och relevans. Fem svensklärare som är verksamma på gymnasiet intervjuades individuellt i semistrukturerade intervjuer. Materialet transkriberades och analyserades sedan utifrån en fenomenografisk analysmodell. Resultatet visar att de intervjuade lärarna upplever att det finns många möjligheter i grannspråksundervisningen och de aspekter som har påvisats är: varierade undervisningsmetoder, vikten av språkens gemensamma grund, grannspråken i allmänbildande syfte, språksociala frågor som utgångspunkt för undervisningen och kombination med andra delar av det centrala innehållet och kunskapskraven. Lärarna uttrycker likväl att det finns svårigheter i undervisningen och identifierade aspekter är: låg motivation hos elever, otillräcklig utbildning och marginaliserad tidsåtgång till momentet. Samtliga lärare uppfattar ämnesområdet som relevant med utgångspunkt i styrdokumenten. De motiverar även relevansen genom att framhäva den kulturella och språkliga gemenskapen, allmänbildningsaspekten och vikten av arbetet med språksociala frågor. Studien bidrar med ämnesdidaktiska implikationer som förhoppningsvis kan öka medvetenheten hos lärare om utvecklingsaspekter inom området. Problematiska aspekter har visserligen funnits i lärarnas undervisning men den underliggande problematiken finns i styrdokumentens förhållning till språkpolitiska dokument.