No description available.

<p>King-Kopetzkys syndrom (KKS) beskrivs som när en person upplever svårigheter med att uppfatta tal, speciellt i bullriga miljöer, men har normala tontrösklar. Orsaken till syndromet är fortfarande oviss och detta gör att de som jobbar inom hörselvården ställs inför ett val då de möter dessa patienter. Patienten kan antingen avfärdas då denne anses höra normalt, eller så tas problemet på allvar och vidare utredning utförs.</p><p>Genom att göra en systematisk litteraturstudie belyses och förklaras syndromet och syftet har varit att göra en sammanställning och ge en översikt över KKS utifrån de vetenskapliga artiklar som berör ämnet. Målet med detta arbete är att öka förståelsen för KKS.</p><p>Resultatet pekar på att det är fler kvinnor än män som drabbas och att medelåldern för de med syndromet är ganska låg, runt 32 år. Det finns många olika teorier till orsaken och ingen är i dagsläget mer rätt än den andra. Detsamma gäller mätningar som använts för att försöka utreda syndromet, här framkommer många olika förslag på vägen till diagnostisering. Slutsatsen som dras är att mer forskning kring ämnet är nödvändigt för att få en förklaring och ett tillvägagångssätt för diagnostisering av syndromet.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Fourteen percent of the Swedish population report subjective hearing loss. The number of persons suffering from hearing loss is expected to increase in accordance with the increased length of the average life span, causing an associated increase in the demand for hearing health care services as new patient groups who expect a higher quality of life begin to request hearing care. The main goal of this thesis was to develop new approaches in audiological rehabilitation to meet these demands and achieve user satisfaction. Two randomized controlled trials including 39 and 38 subjects, respectively were performed that evaluated two interventions, user-controlled adjustment and sound awareness training, which were performed prior to a hearing aid fitting. The new approaches focused on increasing user participation and activity. To evaluate the goals of audiological rehabilitation, e.g., reducing auditory impairment, optimizing auditory activities and minimizing participation restrictions, several standardized self-reporting instruments were used to assess activity limitations, participation restriction, satisfaction and psychosocial well-being. Several of the instruments were validated for a Swedish population in a postal survey including 162 subjects. Furthermore, an interview instrument that was appropriate for telephone interviews and a categorization rating scale were developed for assessing the global clinical impression of the audiological rehabilitation. Few significant differences in outcomes were found between the treatment and control groups in the short term, and the interventions did not achieve additional or more successful hearing aid users in the long term. Thus, it was concluded that the hearing aid rehabilitation was effective in and of itself, as both the treatment and control groups showed significant improvements in psychosocial well-being and reduced activity limitation and participation restriction. The self-report instruments were found to be valid, and a factor analysis indicated that the number of questionnaires could be reduced with a recommendation for further clinical use. The telephone interviews evaluating the clinical global impression of the audiological rehabilitation were found to be effective and showed success in a vast majority of the users. Advantages such as simpler administration and less time consumption warrant their continued use in additional audiological settings. The pre-interventions in these studies need to be further investigated before they could be recommended for clinical use also in a Swedish context. The international standardized self reports, however, can already be recommended for clinical use. A first attempt to evaluate global clinical impression by telephone interviews was found to be effective and further validations are suggested.

No description available.

Inledning: Hörapparatsutprovning är en stor del av audiologisk rehabilitering. Flera intresseorganisationer inom hörselområdet har dock påtalat att det förekommer skillnader rörande utbildningsnivån hos hörselvårdpersonal inom Europa samt att tillhandahållen hörselvård i vissa fall är bristande. Syfte: Att jämföra hörapparatsutprovningsprocessen i ett urval av Europeiska länder. Fokus ligger på att belysa vilka yrkesgrupper som är involverade i hörseldiagnostik och hörapparatsutprovning samt vilken utbildningsnivå dessa har. Utöver detta kommer ländernas finansiering av hörapparater undersökas. Eventuella likheter och skillnader mellan länderna kommer sedan diskuteras ur ett patient perspektiv.Metod: En integrativ litteraturstudie har genomförts. Resultat: En jämförande beskrivning av de yrkesgrupper som patienter träffar under hörapparatsutprovningsprocessen i de studerade länderna samt vad hörapparaterna där kostar patienterna. Resultaten visar vidare att audiologiutbildningar varierar i omfattning mellan länderna, från 11-månaders yrkesutbildningar till 5-åriga universitetsutbildningar. Finansieringen av hörapparater i respektive land varierar också från gratis offentlig hörselvård till att patienten själv får betala hela kostnaden hos privata hörselkliniker. Slutsats: De skillnader i audiologiutbildning och finansiering av hörapparater som observerats motiverar fortsatt utvecklingsarbete inom området för att uppnå en likvärdigare hörselvård inom hela Europa.