Den här studien belyser hur revisorer i Sverige har påverkats av den globala finanskrisen. Inledningsvis presenteras tidigare skandaler och kriser som en bakgrund för studien, med anledning att upplysa läsaren om vilka konsekvenser det har fått för revisionsarbetet. Historiskt sett har yrket upprepade gånger haft motgångar som resulterat i hårdare krav och nya arbetsprocesser för revisorerna, där man gång på gång tvingats upprätthålla sitt förtroende och professionella status för allmänheten. Ämnet finner vi intressant eftersom det är under krissituationer som yrket prövas på allvar. För den här studien har vi valt en kvantitativ ansats som har baserats på en enkätundersökning. Enkäten har skickats till alla auktoriserade och godkända revisorer i landet, den utgörs av ett antal väl utvalda frågor som berör arbetsprocessen med risk som tema. Den teoretiska referensramen kommer att behandla revisorernas arbetsprocess och utförligt beskriva relevanta riskverktyg, tillgångsposter och begrepp. Teorin kommer att jämföras mot det empiriska materialet och sedan presenteras i en analys för studien. I resultatet kan vi konstatera att finanskrisen har haft en tydlig påverkan på revisionsarbetet. Det intressanta för studien är att vi har fått en bredare helhetssyn över hur revisorerna påverkats. Statistiska variabler har skapat förutsättningar för olika grupperingar och bidragit med värdefull information som har presenterats i analysen. Konsekvensen av finanskrisen har varit både positiva och negativa. Den ökade risken tvingar revisorerna till ett mer djupgående riskanalyser, detta upplever vi som en positiv konsekvens av finanskrisen. Även granskningsarbetet har fått ett ökat fokus och tvingat revisorerna till ett mer noggrannare arbete. En negativ konsekvens är att kraven för dokumentationen har ökat vilket skapat betydligt mer arbete för revisorerna, något som vi anser kan komma att påverka effektiviteten för revisionsarbetet.