This Ericsson project investigates avatar interactions in Augmented Reality (AR) and allows users to interact with a full-sized 3D avatar that is aware of the user’s local environment. This project aimed to evaluate the system's usability and identify potential use cases where users might want to interact with an avatar. The tests were conducted with the main objectives to find out issues in usability and how factors affect the user experience when interacting with an avatar. The prototype for this was adapted for NReal glasses and the testing method used combined quantitative and qualitative approaches. 21 Ericsson employees tested the application and used augmented reality glasses to interact with the avatar. The participants were not guided and instead asked to interact intuitively with the avatar – some even tried to shake hands or talk to the avatar. The data was collected by transcribing notes from each session, noting observations and the responses to the questionnaire. The results from this usability study helped to understand usability issues such as restrictive avatar movements and lack of facial expressions and distinct features when interacting with the avatar. It also highlighted the problems with the current chosen device which has a restrictive Field of View that obstructed the experience for over 60% of the participants. The future scope of this project would focus on making the user experience more realistic by adding expressions, audio, etc., and allowing users to imagine the potential of interacting through a holographic communication application. Overall, the study provides user insights and analysis that could help to develop this application further and make it more engaging, thus bringing the possibility of holographic communication and avatar interaction closer to reality. / Detta Ericsson-projekt undersöker avatarinteraktioner i Augmented Reality (AR) och låter användare interagera med en 3Davatar i full storlek som är medveten om användarens lokala miljö. Detta projekt syftade till att utvärdera systemets användbarhet och identifiera potentiella användningsfall där användare kanske vill interagera med en avatar. Testerna genomfördes med huvudmålen att ta reda på problem med användbarhet och hur faktorer påverkar användarupplevelsen när man interagerar med en avatar. Prototypen för detta var anpassad för NReal-glasögon och testmetoden använde kombinerade kvantitativa och kvalitativa tillvägagångssätt. 21 Ericsson-anställda testade applikationen och använde augmented reality-glasögon för att interagera med avataren. Deltagarna vägleddes inte utan ombads istället att interagera intuitivt med avataren – några försökte till och med skaka hand eller prata med avataren. Data samlades in genom att transkribera anteckningar från varje session, notera observationer och svaren på frågeformuläret. Resultaten från denna användbarhetsstudie hjälpte till att förstå användbarhetsproblem som restriktiva avatarrörelser och avsaknad av ansiktsuttryck och distinkta egenskaper när man interagerar med avatarn. Den belyste också problemen med den nuvarande valda enheten som har ett begränsat synfält som hindrade upplevelsen för över 60 % av deltagarna. Den framtida omfattningen av detta projekt skulle fokusera på att göra användarupplevelsen mer realistisk genom att lägga till uttryck, ljud etc., och tillåta användare att föreställa sig potentialen i att interagera genom en holografisk kommunikationsapplikation. Sammantaget ger studien användarinsikter och analyser som kan hjälpa till att utveckla denna applikation ytterligare och göra den mer engagerande, och på så sätt föra möjligheten till holografisk kommunikation och avatarinteraktion närmare verkligheten.