En större kunskap kring sammansättningen på bränsleblandningen som kommer in tillavfallsförbränningsanläggningarna kan ha en väsentlig positiv inverkan på driftekonomi,tillgänglighet, utsläppsnivåer och underhållsbehov av anläggningarna. I framtiden kommerdet troligen också att vara nödvändigt att kunna verifiera sammansättningen av t.ex. andelenfossilt kol i anläggningens bränsleblandning för att den skall kunna klassas i rätt skattenivå.Ett problem för att få denna bättre kunskap är att ett gram av avfallet ska utgöra en spegelbildav, och till fullo motsvara, en hel bunker på 1000-tals ton avfall. Metoder för provtagning,storleken på uttagna prover, neddelning och provberedning har stor inverkan på relevansen avanalysresultat som erhålls från laboratoriet. Även hanteringen av fraktioner som textil, metall,sten samt stora hårda plastbitar utgör problem då de är svåra att mala till den storlek somefterföljande analys kräver. Idag utesluts sådana fraktioner från provet trots att de kan habetydelse för att beskriva bränsleblandningens förbränningsegenskaper. Ytterligare ettproblem i sammanhanget är att anläggningsägarna inte alltid vet om hur mycket och vid vilkatillfällen som fraktioner har plockats bort.Mot denna bakgrund är det intressant att ta reda på vilka metoder som är lämpliga attapplicera på provtagning av fast heterogent avfallsbränsle ur avfallsbunker? Hur skall ejmalbart material hanteras på laboratoriet? Har den initiala provkvantiteten någon betydelse förkvaliteten på resultaten? Ännu en intressant fråga är hur mycket arbetsmetoden i fält och pålaboratoriet kan förenklas utan att resultaten påverkas negativt?Rapporten syftar till att sammanställa, utvärdera och komplettera metodik för provtagning,neddelning och provberedning för heterogena fasta avfallsbränslen. Syftet är även att ge ettförslag till en arbetsmetod för provtagning och analys av heterogent avfall. En empiriskundersökning har utförts i projektet för att se hur väl de metoder som nämns i teorin lämparsig för provtagning av heterogent avfallsbränsle ur avfallsbunker.Ett av de uttagna proverna var betydligt större än de övriga proverna då det fungerade som ettså kallat referensprov. Syftet med referensprovet var att undersöka relevansen ochjämförbarheten i resultaten hos de mindre proverna med det större provets resultat för atteventuellt föreslå en funktionell provkvantitet som skulle kunna ge ett representativt resultat.I det här projektet har det dock inte framkommit något som kunnat styrka att de störreproverna uppvisar ett resultat med högre kvalitet än de mindre proverna. Detta innebär attanläggningsägaren med fördel kan förenkla arbetsmetoden genom att ta ut mindre kvantiteterav varje prov. Det har dessutom i en analys av det totala provtagningsfelet visat sig attlaboratorieförfarandet bidrar med en ytterst liten del av det totala felet och att det ärprovtagningen som står för den största felkällan. Det betyder att även arbetsmetoden ilaboratoriet kan förenklas utan att mätosäkerhet ökar i någon större omfattning. Till exempelkan en mindre kvantitet användas för fortsatt partikelreducering och istället för att utföra ettstort antal värmevärdesbestämningar per prov räcker det att endast utföra två utan att förlora inoggrannhet.Genom användandet av mindre provkvantiteter underlättas hanteringen både vidanläggningen och på laboratoriet och arbetet kan förenklas och går därmed fortare att utförautan att resultatet påverkas negativt. Detta leder till lägre kostnader per provtagnings- ochanalystillfälle vilket i sin tur möjliggör att fler prov kan tas och/eller att prov kan utföras4oftare. Ett större antal provtagningar möjliggör en bättre vetskap av avfallets variation ochsammansättning över tiden. / Uppsatsnivå: D