<p>In 1985 the Swedish Association of Local Authorities and Regions published a paper on recommended depreciation time on capital assets for the public sector. This paper should only be seen as guidance, but many municipals use it without any further investigations. </p><p>Swedish municipals are not like private companies; one very distinguished difference is that they are not allowed to make any profit. The municipals in Sweden are regulated by the constitution law which means that they can not go bankrupt. The public and the private sector have different legislations that result in different ways on how they for example treat depreciations. The aim of this essay is to describe and explain the relationship between the useful life and depreciation. The aim is also to identify the adapting legislation and recommendations. </p><p>We have designed our hypotheses based on the theory we have, about municipalities, municipal operations and depreciations. These hypotheses are used in three different kinds of categories which affect the correlation between depreciation and useful life. The categories used are municipal, political and human factors. </p><p>The survey was conducted by contacting a total of 67 municipals. Since a large number of the municipals have merged together in a mutual organisation we encountered a small problem. Within the organisation they cooperate when it comes to emergency services and sewage treatment works. </p><p>Our analysis indicates a relationship between the dependent variables and some independent variables. This result should be taken with caution since we can not prove that the result is correct. We can on the other hand with all certainty prove that the depreciation period does not reflect the useful life and that many municipalities use the outdated depreciation paper.</p>

In 1985 the Swedish Association of Local Authorities and Regions published a paper on recommended depreciation time on capital assets for the public sector. This paper should only be seen as guidance, but many municipals use it without any further investigations. Swedish municipals are not like private companies; one very distinguished difference is that they are not allowed to make any profit. The municipals in Sweden are regulated by the constitution law which means that they can not go bankrupt. The public and the private sector have different legislations that result in different ways on how they for example treat depreciations. The aim of this essay is to describe and explain the relationship between the useful life and depreciation. The aim is also to identify the adapting legislation and recommendations. We have designed our hypotheses based on the theory we have, about municipalities, municipal operations and depreciations. These hypotheses are used in three different kinds of categories which affect the correlation between depreciation and useful life. The categories used are municipal, political and human factors. The survey was conducted by contacting a total of 67 municipals. Since a large number of the municipals have merged together in a mutual organisation we encountered a small problem. Within the organisation they cooperate when it comes to emergency services and sewage treatment works. Our analysis indicates a relationship between the dependent variables and some independent variables. This result should be taken with caution since we can not prove that the result is correct. We can on the other hand with all certainty prove that the depreciation period does not reflect the useful life and that many municipalities use the outdated depreciation paper.

Examensarbetet har som mål att ta fram idéer om hur en solcellsanläggning kan se ut för takytorna på Holtab AB. Utvecklingen för att värna om miljön går hastigt framåt och både privatpersoner och företag har börjat att arbete med att göra sin insats för miljön. Holtab är intresserade utav att göra en insats och därför är de intresserade utav solcellstekniken och vill därför ha en undersökning om hur det skulle kunna se ut och fungera. Examensarbetet innehåller undersökningar, analyser, jämförelser och beräkningar och presenterar en idé om hur en solcellsanläggning skulle kunna tillämpas för ett optimalt effektuttag till minimal kostnad.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad fastighetsbolag inom K3 baserar sina byggnaders avskrivningstider på och hur väl dessa stämmer med vad som rekommenderas inom forskningen på området. Företag inom K3 redovisar enligt årsredovisningslagen. Detta är intressant att titta på då det är väldigt komplext att bestämma avskrivningstider för en byggnad, än mer komplext blir det vid innehavandet av många byggnader, där den ena inte är den andre lik. För att försöka förklara de val av avskrivningstider som fastighetsbolag gör använder vi oss av institutionell teori och intressentteorin. Vi har i vår studie valt ett kvalitativt tillvägagångssätt där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer hos fem fastighetsbolagen inom klassificeringen K3. I studien kommer vi fram till att fastighetsbolagens val av avskrivningstider främst har påverkats av tre faktorer. Tvingande krafter, i form av lagar och direktiv från aktörer de är beroende av. Imiterande krafter, vilket ofta tar sig uttryck i hänvisning till hur andra större företag tidigare gjort. Samt normativa krafter, de normativa krafterna innebär i de flesta fall att man har diskussioner med revisorer om vad som kan anses vara en skälig avskrivningstid.Tvingande krafters påverkan leder till att de undersökta fastighetsbolagen bestämmer en avskrivningstid som faller inom ramarna för vad forskningen anser är rekommenderade avskrivningstider för olika typer av byggnader. De fastighetsbolag som påverkats av imiterande krafter samt normativa krafter har istället bestämt en avskrivningstid på ett sätt som kan ses som orimligt i förhållande till vad forskning anser vara rimligt.