Sammanfattning Syfte Studiens syfte var att utvärdera bindningsstyrkan mellan protesbas och protestand beroende påframställningsteknik, med 3D-printning eller fräsning, och efter åldring. Material och metod Totalt framställdes 40 provkroppar varav 20 tillverkades genom 3D-printning (P) med SprintRay EU(SprintRay GmbH, Iserlohn, Tyskland) och 20 genom fräsning (F) med Ivotion (Ivoclar Vivadent AG,Schaan, Liechtenstein). Hälften av de frästa (TF) och 3D-printade provkropparna (TP), det vill säga10 av varje, utsattes för 5 000 termocykler i temperaturerna 5 och 55 °C (T) och förvarades idestillerat vatten i 48 timmar vid en temperatur på 37° C. Bindningsstyrkan mättes genom ettskjuvkrafttest enligt standardiserade metoder. Envägs-ANOVA och Tukey’s test användes för statistisk utvärdering av resultaten därsignifikansnivån sattes till α=0,05. En frakturanalys utfördes för att bedöma frakturtyper. Resultat Resultaten visade att P hade en signifikant högre bindningsstyrka än F (p<0,001). Skillnaden kvarstod även efter åldring. Det var ingen signifikant skillnad (p=0,626) i bindningsstyrkan mellan F och TF. TP uppvisade signifikant lägre bindningsstyrka jämfört med P (p=0,007). Alla F fick en adhesiv och kohesiv blandfraktur. P fick nio kohesiva och en adhesiv fraktur. TF fick sex adhesiva och fyra blandfrakturer. TP fick sju kohesiva och tre blandfrakturer. Slutsats 3D-printade material har en högre bindningsstyrka mellan protesbas och protestand jämfört med frästa. Åldring har en större negativ inverkan på bindningsstyrkan mellan protesbas och protestand om materialen är 3D-printade jämfört med om de är frästa. / Abstract Objective The aim of the study was to evaluate the bond strength between denture base and denture toothdepending on the manufacturing technique, fabricated through either 3D-printing or milling, and afterageing. Material and methods 40 specimens were produced, 20 were produced through 3D-printing (P) using SprintRay EU(SprintRay GmbH, Iserlohn, Genmany) and 20 through milling (F) using Ivotion (Ivoclar VivadentAG, Schaan, Liechtenstein). Half of the milled (TF) and printed specimens (TP), i.e., 10 of eachgroup, underwent 5 000 cycles of thermocycling and were stored in distilled water for 48 hours at acontrolled temperature of 37° C. Bond strength was evaluated using a shear bond strength test. One-way ANOVA and Tukey’s test were employed to assess the results with a significance level atα=0.05. Fracture analysis was conducted to evaluate the fracture type. Results The result showed that P had significantly higher bond strength compared to F (p <0.001). The difference remained after the ageing process. The comparison between F and TF yielded non-significant results (p=0.626). P had significantly higher bond strength than TP (p=0.007). All F had mixed fractures of adhesive and cohesive. P had nine cohesive and one adhesive fracture. TF had six adhesive fractures and the remaining were mixed fractures. TP had seven cohesive fractures and three mixed fractures. Conclusion 3D-printed materials have higher bond strength between the denture base and denture tooth compared to milled materials. Ageing has a greater negative impact on the bond strength between the denture base and denture tooth of printed materials compared to milled materials.

Syfte Syftet med föreliggande studie är att genom en systematisk översikt identifiera skillnaderna i de kemiska och mekaniska egenskaperna hos materialen PEEK och PEKK och till vilka dentala applikationer materialen kan användas.  Material och metod Materialens kemiska och mekaniska egenskaper identifierades genom litteratursökning med PRISMA och PICO-systemet. Databaserna som användes var PubMed, Scopus samt Web of Science. Granskning gjordes på titel-, abstrakt- och fulltextnivå, baserat på inklusions- och exklusionskriterier. Resultat Sökningen resulterade i totalt 226 artiklar varav 210 artiklar i PubMed, nio artiklar i Scopus och sju artiklar i Web of Science. Efter kontroll av dubbletter och bedömning utifrån inklusions- och exklusionskriterier var det totalt sju artiklar som analyserades på fulltextnivå. Av dessa sju artiklarna utvärderades olika materialegenskaper där de använda materialtesterna skiljde sig åt. I fem artiklar utvärderades bindningsstyrkan mellan fasadmaterial och PEEK och/eller PEKK. En artikel undersökte ytan hos materialen beroende på ytbehandling och en artikel testade tryckhållfasthet på tre-ledsbroar av PEEK och PEKK. Båda materialen uppvisade liknande mekaniska och kemiska egenskaper vid jämförelse mot varandra.  Slutsats PEEK och PEKKs mekaniska och kemiska egenskaper skiljer sig inte åt. Mer forskning och kliniska data behövs om materialens dentala applikationer. Nyckelord: Avtagbar protetik, fast protetik, högpresterande polymer, PAEK, tandvård / Purpose The purpose of the present study is to carry out a systematic review to identify the differences in mechanical and chemical properties of the materials PEEK and PEKK, as well as which  dental applications the materials can be used for.  Material and method The materials’ mechanical and chemical properties were identified using PRISMA and PICO system through a literature search. The databases used were PubMed, Scopus and Web of Science. Screening and assessing were done at title, abstract and full text level, based on the inclusion and exclusion criteria. Results The search resulted in a total of 226 articles, whereon 210 articles in PubMed, nine articles in Scopus and seven articles in Web of Science. After removal of duplicates and assessment of the studies according to the inclusion and exclusion criteria, the total amount of studies reviewed was seven. In these seven articles, different properties were evaluated, and the tests used differed. In five articles, the shear bond strength between veneering materials and PEEK and/or PEKK was tested. In one article the surface roughness depending on surface treatment was tested and in another, the strength of three-unit fixed dental prostheses made of PEEK and PEKK was tested. PEEK and PEKK showed similar mechanical and chemical properties in comparison to each other.  Conclusion The mechanical and chemical properties of PEEK and PEKK do not differ. More research and clinical data are needed on the dental applications of the materials.Keywords: Dentistry, fixed dental prosthesis, high-performance polymer, removable dental prothesis, PAEK.