Background: After immense criticism, the Swedish government requested an investigation concerning the construction industry. The report concludes that the inactive competition within the construction industry entail that the industry continuously delivers the same products, in the same way. Gabrielsson & Lutz (2002), states that the market condition and the long history of static competition within the construction industry has led to low productivity, high consumption of resources, large influences on the environment, higher costs and a lack of qualified labour. The construction industry is now dealing with an increasing competition and evidently decreasing subsidies from the government, that will continue to influence the construction industry, and the companies, which therefore must work hard to sustain and increase their competitive advantages. Purpose: Describe how a construction firm could integrate the strategy with the operative work on the project level in order to sustain and develop their competitive advantages in a growing competitive environment, by implementing a balanced scorecard (BSC). Method: Since the problem and the subject are complex and vast, the authors started the research by study a wide range of literature, articles and journals. Three interviews were made with a project leader working at the site, operative level, and two managers working on the strategic level, in the line organization above the project leader. With this selection the authors aimed to see whether the three experienced the organization and strategies the same way. Conclusions: The authors have concluded that NCC needs to go from being a very decentralized organization to be more of a centralized one. The centralization concerns purchase, coordination, industrialization, and project selection. The strategy has to involve all of these factors. NCC needs to coordinate the retention of knowledge and newly found solutions. They also need to have continuing processes of development and improvement concerning this retention, which in favourability should be located on a national level. This could raise NCC’s chances to achieve increased efficiency, decreased costs, better quality and environment. The authors further believe that NCC needs to strengthen their focus on industrialization on a national level, while letting the project organizations act as its own company. Every project is unique and therefore NCC needs to learn from all projects in ability to see the possibilities and enlighten the problems in all types of projects. If not, the large-scale production benefits could be missed out.

Magisteruppsats i företagsekonomi, Mittuniversitetet, Östersund Författare: Lina Allmungs och Sara Noréus Magnéli Handledare: Jan Hemlin Titel: Det balanserade styrkortets utbredning bland jämtländska företag Bakgrund och problemdiskussion: De senaste två decennierna har den traditionella ekonomistyrningen fått allt mer kritik. Anledningen är att det idag råder andra förhållanden än när den traditionella ekonomistyrningen utvecklades. Kritiken mot den traditionella ekonomistyrningen ledde till att de båda Harvardprofessorerna Robert S Kaplan och David P Norton i början på 1990-talet utvecklade ett nytt koncept under namnet Balanced Scorecard (balanserat styrkort). De traditionella redovisningsmässiga mätningarna fungerade bra under industrialiseringen men i dagens läge är de i otakt med den skicklighet och kompetens som företag försöker att uppnå. Företagen måste därmed eftersträva en balanserad prestation av de finansiella och operationella mätningarna för att få en snabb och överskådlig bild av verksamheten. Ovanstående diskussion leder fram till följande frågeställningar: •Hur utbrett är det balanserade styrkortet bland Jämtländska företag? •Vilka perspektiv och nyckeltal tillämpas? Syfte: Studiens syfte var att beskriva och förklara i vilken utsträckning företag i Jämtland använder sig av det balanserade styrkortet. Vi ville undersöka om bransch, antal anställda, omsättning samt årets resultat efter finansnetto har inverkan på valet av att implementera det balanserade styrkortet i verksamheten. Syftet var även att beskriva vilka perspektiv och nyckeltal företagen använder sig av. Metod: Ett deduktivt (beskrivande) tillvägagångssätt användes, där vi utgick från kända teorier i ett försök att finna en förståelse för att kunna testa fenomenet empiriskt. Vi ansåg att kvantitativ metod lämpade sig bäst för vår undersökning då vi ville nå ut till en stor del av företagen. Kvalitativa inslag förekom då den kvantitativa forskningen genom en enkät hade inslag av verbala analysmodeller. Resultat och slutsats: Användarna av det balanserade styrkortet runt om i världen inkluderar alla typer av företag. Studier visar även att det balanserade styrkortet är utbrett bland företag i Sverige. Styrkort använder vissa generella nyckeltal som speglar mål som är gemensamma för många strategier och oberoende av bransch och företag. Utifrån vår studies resultat anser vi oss kunna hävda att det balanserade styrkortet inte används i någon större utsträckning bland företag i Jämtlands län. Däremot anser vi oss inte kunna dra några generella slutsatser om vilka perspektiv och nyckeltal som är mest frekvent använda hos företagen.

När man läser om olika managementkoncept kan man ibland få uppfattningen om att de är lösningen på många av de problem som organisationer upplever sig ha. Ett av dessa koncept är balanserade styrkortet som kan användas för styrning av företag på både strategisk nivå såsom på operativ nivå. Resultatenheter som bedriver ekonomistyrning enligt traditionella formella styrmedel och som försökt implementera det balanserade styrkort har troligtvis någon gång upplevt att de hamnat i konflikt med de finansiella krav som organisationen ställer. Vidare tycks det finnas en övertro på att det balanserade styrkortet ska vara anpassningsbart för varje organisation i varje situation samt att det har en positiv effekt på det ekonomiska resultatet. Nödvändigtvis behöver ett införande av ett balanserat styrkort inte innebära att styrning av en organisatorisk enhet förbättras. / When reading about different management concepts one can sometime get the impression of that they are the solutions to many of the problems that organizations experience. One of these concept is the balanced scorecard that can be use for steering a company both on a strategic level as well on an oprerational level. Result unit which take usage of economic steering according to formal means of controll and that have tried to implement the balanced scorecard have probably sometime experienced that they have come into conflict with the financial expectations that the organization have put up. Furthermore, it seems to be a belief in that the balanced scorecard should be suitable for every organization in every situation and to have a positive impact on the financial result. Not necessarily can an implementation of a balanced scorecarad mean that steering of a result unit is improved.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara hur ett balanserat styrkort kan se ut för IP Industri & Projektconsult AB samt vilka utmaningar och problem företaget kan uppleva. Balanced Scorecard är idag ett aktuellt ämne. Allt fler företag planerar att införa ett styrkort i sin verksamhet. Därför har vi grundat vår uppsats utifrån följande problemformulering: ”Hur ska ett balanserat styrkort vara uppbyggt för att kunna anpassas för verksamheten samt vilka utmaningar och problem kan uppstå för företaget vid uppbyggnad och implementering av ett balanserat styrkort?” Vi har i huvudsak använt oss av en deduktiv ansats och en kvalitativ metod i vårt arbete. Vi har valt att använda oss av intervjuer som underlag för vår empiriska undersökning. Anledningen till varför vi valt att använda oss av detta tillvägagångssätt är att vi vill kunna få ett djup i undersökningen samt ge oss möjligheten att ställa följdfrågor vid intervjutillfället. Undersökningen på företaget har visat att om företaget väljer att implementera ett balanserat styrkort är det viktigt att företaget lägger ner tid och resurser på att göra styrkortet rättvist. Det är även viktigt att styrkortet byggs upp enligt en enkel struktur så att det inte blir för svårt att använda i den ekonomiska styrningen. Vid uppbyggnaden av styrkortet är det lämpligast att använda fyra perspektiv, då dessa speglar företagets verksamhet på ett korrekt sätt. Medarbetarna och företagets utveckling bör behandlas i samma perspektiv, eftersom företagets utveckling i stor grad är beroende av medarbetarnas kompetens och utveckling då företaget är ett tjänsteföretag. IP Consult står inför vissa utmaningar och problem i samband med styrkortsarbetet. Dessa är i första hand utmaningar som ledningen står inför, då deras stöd och engagemang är en avgörande faktor för att få de anställda att bli motiverade och engagerade i styrkortsarbetet. Företagets outvecklade affärssystem är ett hinder för införandet av Balanced Scorecard, eftersom styrkortet kräver omfattande mätningar. Detta bidrar till att mätningarna som ska göras inte kan mätas och följas på ett sätt som krävs för att organisationen ska kunna ta lärdom av tidigare händelser.

This study aims to contribute to the understanding of how existing theories of strategy and strategic changes may be applied in a real-world Balanced Scorecard (BSC) context. In other words, how a strategy is connected to an existing BSC in a real-world setting. What makes this study interesting and relevant is the current turbulent state of the worldwide economy that is likely to lead to strategic adjustments and changes to a larger extent, which should be reflected in a strategic tool such as the BSC.   In order for a change to be implemented it must be known and understood by those who are expected to perform the change. The ones expected to implement a change should know about it to actually be able act out on a possible connection between the strategy and the BSC. To deeply understand how strategy and strategic changes are reflected in the BSC should thereby entail how strategic changes are uttered in the BSC as well as how well they are communicated to all relevant levels of the company. That implies finding whether the BSC is actually used, in a real-world setting, as the strategic communication tool that it has been occasionally named and how that would occur.   The study departures from existing strategy- and BSC theory to then contribute with a real life application of them. The method used to fulfill this purpose is by deeply interviewing relevant respondents at Nordea familiar and active within the subjects of strategy and the BSC. The study will reveal a result that is analytically, but not statistically generalisable to other similar contexts, all in accordance to the qualitative research strategy that this study holds. Multiple cases, in form of different units or divisions all in different hierarchical levels of Nordea, have been studied in isolation and comparison. One true reality has not been sought for, but rather the contribution of each case to the real-life context.   It was found that a strategic change should, to a great extent, be implemented through addressing behaviors. Using Key Performance Indicators (KPI) in the BSC could demonstrate both how certain activities should be prioritized and what level of performance should be expected. Further, KPI’s can easily be adjusted to the specific role of an employee and even be broken down to an individual level, which make every change relevant and thereby more likely to be fulfilled. Further, they can be adjusted and implemented at any hierarchical level. Consequently, by using KPI’s to address a coveted behaviour and to consistently monitoring and reviewing the process, strategy and strategic changes can be implemented in a flexible, relevant and active manner to ascertain that the best conditions are provided for both seeing and implementing strategic changes through the BSC.

Due to the fast change of globalization marketing, the shortened product life-cycle, and the uncertainty of marketing demand, enterprises have to become more agile, flexible in order to adapt to the fast change of the marketing. The SCM (Supply Chain Management) is the method to integrate the enterprise partnership of networks efficiently, the products will be produced and delivered with the right quantity to the right place at the right timing, it will help to reduce the cost of total supply chain and fulfill customer requirement with satisfaction. In past decades, the enterprises have introduced the balanced scorecard as the foundation of management system, and the method for alignment to business strategies. In this paper, through the combination of SCM practice and balanced scorecard by the Modified Delphi Method to develop the practical and effective performance indicators. The case study of this paper would take the performance indicators as the review on IDM (Integrated Device Manufacturers) company, in order to verify whether the SCM performance measurement of the company was balanced from each perspectives of the SCM balanced scorecard.