<p>Personalkostnader är idag en stor kostnadspost i de flesta företag och kostnaderna har dessutom ökat på senare år. Detta gör att personalekonomiska utvärderingar blir mer intressanta och relevanta för företagen. Även intresset av att förstå effekterna av personalinvesteringar har ökat. Organisationens mänskliga kapital ses ofta som den mest värdefulla tillgången i företag. Det kan dock vara svårt att få gehör för personalinvesteringar, eftersom de ofta ses som enbart en kostnadsökning. Kalkyler för maskininvesteringar kan ofta påvisa en ökad lönsamhet. Kalkyler för personalinvesteringar borde utformas på samma sätt för att få fram vilka positiva effekter en sådan investering ger. Syftet med studien var att utveckla ett planerings- och uppföljningsverktyg för redan valda personalinvesteringsprojekt. Studien genomfördes som en fallstudie, där Riksbyggen utgjorde undersökningsenheten. En central aspekt i studiens metodik var modellkonstruktion. Den modelltyp som användes var en schematisk modell, vilken består av figurer som byggs upp av boxar, pilar och bokstäver. Modellen konstruerades med hjälp av litteratur på området samt information om Riksbyggens personalinvesteringsprojekt hämtade från interna dokument och sju intervjuer. Den framarbetade modellen kan fungera som ett verktyg för att strukturera uppföljningar av personalinvesteringsprojektet. Den kan dock även användas för att i förväg försöka uppskatta intäkterna för ett projekt, vilket kan ligga till grund för en bedömning av projektets lönsamhet. Avsikten med modellen är att minska ”oordningen” gällande investeringar i personal och visa att det faktiskt går att på ett relativt enkelt sätt kalkylera på dessa. Det behövs dock en kombination av finansiella och icke-finansiella mått för att på ett bra sätt fånga det unika värde som mänskligt kapital kan bidra med.</p>

Personalkostnader är idag en stor kostnadspost i de flesta företag och kostnaderna har dessutom ökat på senare år. Detta gör att personalekonomiska utvärderingar blir mer intressanta och relevanta för företagen. Även intresset av att förstå effekterna av personalinvesteringar har ökat. Organisationens mänskliga kapital ses ofta som den mest värdefulla tillgången i företag. Det kan dock vara svårt att få gehör för personalinvesteringar, eftersom de ofta ses som enbart en kostnadsökning. Kalkyler för maskininvesteringar kan ofta påvisa en ökad lönsamhet. Kalkyler för personalinvesteringar borde utformas på samma sätt för att få fram vilka positiva effekter en sådan investering ger. Syftet med studien var att utveckla ett planerings- och uppföljningsverktyg för redan valda personalinvesteringsprojekt. Studien genomfördes som en fallstudie, där Riksbyggen utgjorde undersökningsenheten. En central aspekt i studiens metodik var modellkonstruktion. Den modelltyp som användes var en schematisk modell, vilken består av figurer som byggs upp av boxar, pilar och bokstäver. Modellen konstruerades med hjälp av litteratur på området samt information om Riksbyggens personalinvesteringsprojekt hämtade från interna dokument och sju intervjuer. Den framarbetade modellen kan fungera som ett verktyg för att strukturera uppföljningar av personalinvesteringsprojektet. Den kan dock även användas för att i förväg försöka uppskatta intäkterna för ett projekt, vilket kan ligga till grund för en bedömning av projektets lönsamhet. Avsikten med modellen är att minska ”oordningen” gällande investeringar i personal och visa att det faktiskt går att på ett relativt enkelt sätt kalkylera på dessa. Det behövs dock en kombination av finansiella och icke-finansiella mått för att på ett bra sätt fånga det unika värde som mänskligt kapital kan bidra med.