Purpose – The purpose of this study is to analyze a supply chain, where manufacturing is outsourced, to identify risk zones where any quantity difference could occur, the cause of quantity difference and the measures that could be taken to reduce the quantity difference.   Method – In order to achieve the purpose a literature study and a case study has been carried out. The case study consisted of interviews, observations and document studies and have generated empirical data. In the analysis of the collected data a fishbone diagram has been established and pattern matching has been applied. Findings – The case company's supply chain was mapped to identify risk zones, risk factors, and measures for the risk factors. The biggest risk zones identified in the cas company was picking and the store's inventory. The risk factors that were considered to be contributing most to the quantity difference was the lack of communication, mistakes, lack of standards, lack of security and barcode scanners. The measures that have been presented are improving communication, introduction of new standards, upgrading of bar code readers, enhancing safety and eliminating the possibility of making mistakes. Implications – With the help of the proposals that the authors have developed, the identified risk factors could be counteracted. Before proposed measures are implemented, all personnel should first and foremost take part of the mapping of the supply chain to understand how things work together. Method discussion – To achieve reliable results triangulation has been used when interviews, observation and document studies have been conducted. The internal validity is considered to have been strengthened by pattern matching when empirical data has been compared with theory. Since the respondents' answers have been similar the internal validity has been further strengthened and therefore credible. / Syfte – Studiens syfte är att analysera en försörjningskedja, där tillverkningen är outsourcad, för att upptäcka riskzoner där en eventuell kvantitetsdifferens skulle kunna uppstå, orsak till kvantitetsdifferens samt vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att minska kvantitetsdifferens. Metod – För att uppnå syftet har litteraturstudier samt en fallstudie genomförts. Fallstudien har bestått av intervjuer, observationer samt dokumentstudier och har genererat empirisk data. Vid analys av insamlad data har ett fiskbensdiagram upprättats samt mönsterpassning tillämpats. Resultat – Fallföretagets försörjningskedja kartlades för att identifiera riskzoner, riskfaktorer samt åtgärder till riskfaktorerna. De största riskzonerna som identifierades på fallföretaget var plockning samt butikslager. De riskfaktorer som ansågs vara mest bidragande till kvantitetsdifferens var kommunikationsbrist, misstag, bristfälliga standarder, brist på bevakning samt streckkodsläsare. Åtgärderna som har presenterats är förbättring av kommunikation, införande av nya standarder, uppgradering av streckkodsläsare, förhöjning av säkerhet samt eliminering av möjlighet att begå misstag. Implikationer – Med hjälp av de åtgärdsförslag som författarna har tagit fram kan de identifierade riskfaktorerna motverkas. Innan studiens åtgärdsförslag implementeras bör all personal först och främst ta del av kartläggningen av försörjningskedjan för att förstå hur aktiviteterna samverkar. Metoddiskussion – För att uppnå ett tillförlitligt resultat har triangulering använts då intervjuer, observationer och dokumentstudier har genomförts. Den interna validiteten anses ha stärkts genom mönsterpassning då empiri har jämförts med teori. Eftersom att respondenternas svar har varit likartade anses den interna validiteten stärkts ytterligare och är därmed trovärdig.

Master´s thesis analyses current methods and procedures of storing and marking of goods of Disk obchod & technika, spol. s.r.o. company. It includes the proposal of goods identification which leads to the optimizing of continuous flows from the point of view of both simplification and acceleration of work and simpler and more accurate ways of goods identification. The proposal is related to the choice of appropriate method of goods identification and the selection of particular type of barcodes, including the necessary hardware.