Purpose – The purpose of this study is to analyze a supply chain, where manufacturing is outsourced, to identify risk zones where any quantity difference could occur, the cause of quantity difference and the measures that could be taken to reduce the quantity difference.   Method – In order to achieve the purpose a literature study and a case study has been carried out. The case study consisted of interviews, observations and document studies and have generated empirical data. In the analysis of the collected data a fishbone diagram has been established and pattern matching has been applied. Findings – The case company's supply chain was mapped to identify risk zones, risk factors, and measures for the risk factors. The biggest risk zones identified in the cas company was picking and the store's inventory. The risk factors that were considered to be contributing most to the quantity difference was the lack of communication, mistakes, lack of standards, lack of security and barcode scanners. The measures that have been presented are improving communication, introduction of new standards, upgrading of bar code readers, enhancing safety and eliminating the possibility of making mistakes. Implications – With the help of the proposals that the authors have developed, the identified risk factors could be counteracted. Before proposed measures are implemented, all personnel should first and foremost take part of the mapping of the supply chain to understand how things work together. Method discussion – To achieve reliable results triangulation has been used when interviews, observation and document studies have been conducted. The internal validity is considered to have been strengthened by pattern matching when empirical data has been compared with theory. Since the respondents' answers have been similar the internal validity has been further strengthened and therefore credible. / Syfte – Studiens syfte är att analysera en försörjningskedja, där tillverkningen är outsourcad, för att upptäcka riskzoner där en eventuell kvantitetsdifferens skulle kunna uppstå, orsak till kvantitetsdifferens samt vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att minska kvantitetsdifferens. Metod – För att uppnå syftet har litteraturstudier samt en fallstudie genomförts. Fallstudien har bestått av intervjuer, observationer samt dokumentstudier och har genererat empirisk data. Vid analys av insamlad data har ett fiskbensdiagram upprättats samt mönsterpassning tillämpats. Resultat – Fallföretagets försörjningskedja kartlades för att identifiera riskzoner, riskfaktorer samt åtgärder till riskfaktorerna. De största riskzonerna som identifierades på fallföretaget var plockning samt butikslager. De riskfaktorer som ansågs vara mest bidragande till kvantitetsdifferens var kommunikationsbrist, misstag, bristfälliga standarder, brist på bevakning samt streckkodsläsare. Åtgärderna som har presenterats är förbättring av kommunikation, införande av nya standarder, uppgradering av streckkodsläsare, förhöjning av säkerhet samt eliminering av möjlighet att begå misstag. Implikationer – Med hjälp av de åtgärdsförslag som författarna har tagit fram kan de identifierade riskfaktorerna motverkas. Innan studiens åtgärdsförslag implementeras bör all personal först och främst ta del av kartläggningen av försörjningskedjan för att förstå hur aktiviteterna samverkar. Metoddiskussion – För att uppnå ett tillförlitligt resultat har triangulering använts då intervjuer, observationer och dokumentstudier har genomförts. Den interna validiteten anses ha stärkts genom mönsterpassning då empiri har jämförts med teori. Eftersom att respondenternas svar har varit likartade anses den interna validiteten stärkts ytterligare och är därmed trovärdig.

Den här uppsatsen undersöker socialsekreteraren uppfattning av det egna arbetet med risk- och skyddsfaktorer kring unga som befinner sig i riskzon för narkotikaanvändning. Vidare undersöker denna uppsats socialsekreterarens uppfattningar kring hur både denne själv och kollegiet utför arbetet med dessa skydds- och riskfaktorer bland unga och unga som befinner sig i riskzon för narkotikaanvändning. Det är vanligt att det förekommer flera riskfaktorer vid samma tillfälle hos en ungdom vilket ökar risken för normbrytande beteende. Socialtjänsten arbetar för att ge stöd och tillgodose de behov som ungdomen har för att främja en positiv utveckling och minska riskerna som riskfaktorerna medför. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer har vi intervjuat sex socialsekreterare på ungdomsenheten i Malmö för att besvara frågeställningarna (1)Hur beskriver socialsekreterare sitt arbete med att identifiera och hantera risk- och skyddsfaktorer i utredningar med ungdomar? (2) Vilka uppfattningar och åsikter framkommer hos socialsekreterare när de reflekterar över arbetet med risk- och skyddsfaktorer i utredningar om ungdomar? (3) Vilka uppfattningar och åsikter framkommer hos socialsekreterare när de reflekterar över arbetet med risk- och skyddsfaktorer i utredningar om ungdomar i riskzon för narkotikaanvändning? Vid undersökningen av den första frågeställningen fanns det återkommande utsagor som beskrev upplevelsen av en gemensam förståelse och samsyn kring allt som relateras till risk- och skyddsfaktorer. Trots denna gemensamma förståelse visade resultatet att upplevelsen kring om arbetet med bedömning och/eller analys sker kollektivt eller individuellt tycks bero på ärendets omständigheter. Vid nästa frågeställning var det varierande uppfattningar kring arbetet men många tenderar att tro att uppfattningarna är gemensamma. Sista frågeställningen visade att uppfattningen och åsikterna påverkades beroende på ärendets omständigheter, ungdomens helhetssituation och faktorer såsom typ av substans, narkotikaanvändningens tidsram och vilka andra framträdande riskfaktorer som finns. / This essay examines the social worker's perception of their own work with risk and protective factors around youths in risk zones of using narcotics. Furthermore, this essay investigates the social worker's perceptions regarding how both they themself and other coworkes carry out the work with protective and risk factors among youths in risk zones of using narcotics. It is common for a young person to have several risk factors at the same time, which increases the risk of norm-breaking behaviour. Social services work to provide support and meet the needs of adolescents in order to promote positive development and reduce the risks that the risk factors entail. Using semi-structured interviews, we have interviewed six social workers at the youth unit in Malmö to answer the following questions (1) How do social workers describe their work with identifying and managing risk and protective factors in investigations with youths?(2) What perceptions and opinions emerge from social workers when they reflect on the work with risk and protective factors in investigations of youths? (3) What perceptions and opinions emerge from social workers when they reflect on the work with risk and protective factors in investigations of youths in risk zones of using narcotics? When examining the first question, there were recurring statements that described the experience of a common understanding and consensus regarding everything related to risk and protective factors. Despite this common understanding, the results showed that the experience of whether the work with assessment and/or analysis is done collectively or individually seems to depend on the circumstances of the case. In the next question, there were varying perceptions about the work, but many tended to believe that there is a common consensus of the perceptions.The last question showed that the perceptions and opinions were affected depending on the circumstances of the case, the young person’s overall situation and factors such as the type if substance, the time frame if the narcotic use and what other prominent risk factors exist.