Förväntat kunskapsbidrag: Denna studie förväntas ge kunskaper kring hur specialpedagogen kan stötta pedagogen i det dagliga arbetet, att förstå, möta och synliggöra det blyga barnet i de tidiga skolåren.Syfte: Syftet är att på en skola lyfta fram pedagogers och specialpedagogers syn på de blyga barnen från förskoleklass upp till årskurs tre.Teori: Vår studie utgår från två teorier, den relationella och den sociokulturella. Persson (2013) menar att den specialpedagogiska verksamheten bör ses ur ett relationellt perspektiv där avsikten är att se till hur elevens förutsättningar ändras beroende på hur omgivningen är utformad.Lev S. Vygotskij var upphovsman till ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att alla människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang (Ahlberg, 2009a). Det är med hjälp av dialog som läraren kan gå in i barnets medvetande och därigenom göra deras medvetande rikare (Vygotskij, 2005). Den relationella och den sociokulturella teorin går att kombinera och är dessutom relevanta utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Det relationella perspektivet, förankrat i det sociokulturella perspektivet, innefattar att eleven ses utifrån sitt totala sammanhang (Ahlberg, 2009a; Rosenqvist, 2007).Metod: Hermeneutiken, tolkningsläran blir till stöd för att förstå det specialpedagogiska perspektiv, som studien bygger på. Inom hermeneutiken är det angeläget att kunna förstå och sätta sig in i hur en annan människa känner (Thurén, 2007). Den metodologiska ansats som används för att samla in det empiriska materialet är kvalitativ, vilket innebär insamling och bearbetning av data i form av halvstrukturerade intervjuer i tre fokusgrupper.Resultat: Informanterna har en liknande syn på de blyga barnen i de tidiga skolåren. Både förskollärare, lärare och specialpedagoger lyfter att blyga barn gärna gör sig så osynliga som möjligt. Blyghet upplevs som situationsbundet, att eleven inte behöver vara blyg i alla situationer. Dock upplevs det som ett problem om eleven är blyg i både kända och icke kända miljöer samt om eleven saknar goda relationer till läraren och någon kamrat. Det är skolan som ska anpassa sig till elevens behov inte tvärtom.Genom ett gott samarbete mellan pedagoger, specialpedagoger, barn och föräldrar ökas förståelsen kring det blyga barnet. Det är genom samtal och öppna diskussioner som kunskaperna kring det enskilda barnet ökar. För att stärka och synliggöra det blyga barnet är det viktigt att bemöta det med både verbala och ickeverbala uttryck.Slutsats: Utifrån pedagogernas och specialpedagogernas svar tolkar vi att informanterna är väl medvetna om att de blyga barnen i de tidiga skolåren behöver mötas, lyftas och synliggöras. Däremot tolkar vi informanterna, att de inte ger det stöd dessa barn är i behov av och har rätt till på grund av tidsbrist samt att de utagerande barnen får mycket av pedagogernas och specialpedagogernas uppmärksamhet. Vi ser ett behov av att verksamheten bör arbeta mer proaktivt, för att möta dessa barn så tidigt som möjligt. Pedagogerna och specialpedagogerna bör ha ett bättre samarbete, så att de kan se de blyga barnen utifrån sitt totala sammanhang.Specialpedagogiska implikationer: Specialpedagogen bör handleda pedagogerna så att de kan skapa en klassrumsmiljö och undervisningssituation som upplevs trygg för de blyga barnen i de tidiga skolåren. Detta arbete bör bygga på samspel, interaktion, inkludering och goda relationer mellan pedagoger och barn samt mellan barn och barn.