Syftet med uppsatsen har varit att se hur och om skolan verkar för att stärka elevers identitetsskapande i musikämnet. Den enda frågeställningen har varit; ”hur påverkar relationen mellan musik och högstadieelevers identitetsskapande synen på musikundervisning?”. Intervjuer i grupp med åtta elever i varje genomfördes. Dessa elever studerade i grundskolans nionde år, i en kommunal skola i en ytterförort. Intervjuerna analyserades och kopplades till adekvat teori inom barn- och ungdomsforskning samt tidigare avhandlingar inom ämnet. Den teoretiska inramningen beskrev hur barn och ungdomar lever och växer upp i en socialt konstruerad miljö. Uppsatsen utgick främst ur problematiserade tolkningar av barnperspektiv samt barns perspektiv. De huvudsakliga resultaten i studien kom att visa hur elevers identitetsskapande inte arbetas med i musikundervisningen. Musik spelade en stor roll för elevernas självbild. De valde aktivt vad de ville lyssna på för att ge ett eget uttryck för sin identitet. Elevernas identitetskonstruktion ställdes emot lärarnas, där lärarens gick före. Detta bekräftade tidigare resultat inom ämnet. Vidare konstaterades hur undervisningen inte bedrevs ur barns perspektiv så mycket som ett barnperspektiv.