I fokus för denna uppsats står barndomens metaforik i två litterära verk, nämligen Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen är att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förändras i litterära verk från skilda tider. Metoden bygger på att den jämförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners själsliv och deras mognadsprocess – ett begrepp som hänger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony från Krusenstjernas berättelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel går igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre främlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smälter samman med kärlek till mänskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plågor och saknad efter ömhet. Barndomen skildras som en dramatisk process vars syfte är att uppnå den nya livsfasen då människan känner sig mer mogen och säker. Ur texterna framträder dock en annan uppfattning av barndomen som ett psykiskt ursprungligt jagtillstånd som alltid finns kvar i människans psyke i form av det kärleksfulla och lekfulla barnet. Hos Krusenstjerna konstrueras den unga Tonys intuitiva världsbild. Huvudpersonens barndom gestaltas som en såväl psykisk som fysiologisk process som även präglar den blivande vuxnes varseblivning. Barndomens metaforiska betydelse innebär det verkliga konkreta barnets förlorade oskuld, det lyckliga omedvetna och spontana tillståndet som visar sig i Tonys fantasier och kärleksdramer. Edelfeldts sätt att skildra tonåringens mognadsprocess är däremot analytiskt. I Georges psyke är det levande inre barnet förträngt till förmån för en intellektuell medvetenhet och rationella lekar vilket resulterar i en bild av någon universell schematisk karaktär som saknar åldersgräns och det verkliga ansiktet. I Edelfeldts roman blir barndomen en slags litterär modell av de psykologiska processer som pågår i den moderna människans själsliv. Barndomens metaforik tar sig uttryck i det förlorade arketypiska barnets förbrukade symbol som i olika former förekommer i Georges drömmar och fantasier. Uppsatsen tangerar också skillnaden inom det narrativa perspektivet i berättelserna. Den tragiska intonation som ligger i Krusenstjernas roman förvandlas till ett intertextuellt spel i Edelfeldts roman. Krusenstjernas verk saknar den ironiska intonation som genomsyrar Edelfeldts skildring. Tony anses som författarinnans alter ego, bäraren av Krusenstjernas verkliga rädslor och komplex. George D. Bratt i Edelfeldts roman blir däremot upphovsmannens marionett; hans dagbok kan uppfattas som skärningspunkt för psykoanalytiska, filosofiska och bibliska diskurser.

Bakgrund: Att undersöka äldres hälsa och välbefinnande med ett livscykelperspektiv ger insikter i hur tidiga livserfarenheter formar välbefinnandet senare i livet, vilket är det övergripande ramverket för denna empiriska studie. Studien betonar vikten av att förstå de komplexa faktorer som påverkar hälsa och välbefinnande hos äldre över livet från ett folkhälsoperspektiv. Med en ökande åldrande befolkning är det avgörande att adressera dessa faktorer för att främja hälsosamt åldrande. Studien utforskar äldres hälsa och välbefinnande genom ett livscykelperspektiv med en unik ansats, belyser hur samverkan mellan familjen, samhället och vetenskapen kan främja detta, med barnläkares perspektiv som en central komponent för att främja hälsa och välbefinnande under livets olika faser. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambanden mellan tidiga livsfaser och hälsa samt välbefinnande i äldre ålder. Genom att utforska hur barnläkares expertis inom pediatrisk utveckling och hälsa kan bidra till förståelsen av långsiktiga hälsoeffekter orsakade av barndomens förhållanden. Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem äldre barnläkare i Sverige som har minst två decenniers erfarenhet av klinisk verksamhet. Deltagarna valdes ut genom målinriktat urval. Den insamlade datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med inslag av Grounded Theory. Resultat: Studien identifierar fyra huvudkategorier: Familjens och samhällets roll i barnets utveckling och hälsa, Reflektion över Barnets Utveckling och Livscykelperspektiv, Betydelsen av Tidiga Insatser och Förändring, samt Vetenskapens Ansvar i Barnets Utveckling och Hälsa. Resultaten av studien visar på barnläkares betydelsefulla insikter om livscykelperspektivet och understryker behovet av en multipel-aktörsansats genom att involvera både familjen, samhället och forskarsamhället i processen. Slutsats: Äldre barnläkares perspektiv på livscykelperspektivet ger en unik inblick i hur de sambandet barnets hälsa och välbefinnande i senare skeden av livet. Det understryks en vidgad förståelse av barns utveckling och hälsa med fokus på familjens generationsöverskridande interaktioner och samverkan. Vidare föreslås att en holistisk och multipel-aktörsansats som involverar familjen, samhället och forskargemenskapen är avgörande för att skapa gynnsamma förhållanden för barn och individer. / Background: Investigating the health and well-being of the elderly through a life cycle perspective provides insights into how early life experiences shape well-being later in life, which is the overarching framework for this empirical study. The study emphasizes the importance of understanding the complex factors affecting the health and well-being of older people over a lifetime from a public health perspective. With an increasing aging population, it is crucial to address these factors to promote healthy aging. The study explores the health and well-being of older people through a life cycle perspective with a unique approach, highlighting how the collaboration between family, society, and science can promote this, with the perspective of pediatricians as a central component for promoting health and well-being throughout the various stages of life. Aim: The purpose of this study is to investigate the connections between early life stages and health and well-being in older age. By exploring how pediatricians’ expertise in pediatric development and health can contribute to understanding the long-term health effects caused by childhood conditions. Method: To answer the study’s purpose, a qualitative method was used with an inductive design. Data collection was collected through semi-structured interviews with five senior pediatricians in Sweden who have at least two decades of clinical experience. Participants were selected through purposeful sampling. A qualitative content analysis, with elements of Grounded Theory was used to analysis the data. Results: The analysis resulted in four main categories: The Role of Family and Society in Child Development and Health, Reflection on Child Development and Life Cycle Perspective, The Importance of Early Interventions and Change, and The Responsibility of Science in Child Development and Health. The results of the study highlight the significant insights of pediatricians on the life cycle perspective and underscore the need for a multi-actor approach by involving both the family, society, and the research community in the process. Conclusion: The perspective of older pediatricians on the life cycle perspective provides a unique insight into how they connect child health and well-being in later stages of life. An extended understanding of child development and health with a focus on intergenerational family interactions and collaboration is emphasized. Furthermore, it is suggested that a holistic and multi-actor approach involving the family, society, and the research community is crucial to create favourable conditions for children and individuals.