Bakgrund: Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem såväl globalt som nationellt. Uppemot vart tionde barn i Sverige växer upp med att uppleva våld i nära relation. Att belysa barns upplevelser av våld bidrar i denna studie till en djupare kunskap för våldets karaktär samt våldets påverkan på anknytningen mellan barn och dess vårdnadshavare. Syfte: Syftet med den här studien är att syntetisera och analysera hur tidigare forskning beskriver barns upplevelser av våld i nära relation. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt där 16 primärstudier samlades in och analyserades med en tematisk analysmetod. Resultatet belyser hur barn på skilda sätt upplever våld i hemmet, samt hur de bär på enkänsla av rädsla och oro inför våldet. Resultatet visar även på att barnen inte är passiva åskådare till våldet, utan alla barn agerar på något sätt i samband med att våldet uppstår. / Background: Intimate partner violence is a major societal problem both globally and nationally. Up to one in ten children in Sweden grows up experiencing intimate partner violence. Illuminating children's experiences of violence in this study contributes to a deeper knowledge of the character of violence and the impact of violence on the attachment between children and their guardians. Purpose: The purpose of this study is to synthesize and analyze how previous research describes children´s experiences of intimate partner violence. Method: This study is a literature review where 16 primary studies were collected and analyzed using a thematic analysis method. Result: The results highlight how children experience violence in their own home in different ways, as well as how they carry a feeling of fear and anxiety in front of the violence. The results also show that children are not passive spectators to the violence, but all children act in some way in connection with the violence occuring.

Syftet med studien är att ta reda på de bidragande faktorerna för etableringen av afghanska ensamkommande barn i det svenska samhället och därmed bidra till kunskapsutveckling om målgruppens behov hos yrkespersoner som kommer i kontakt med dessa barn. En kvalitativ metod har applicerats på studien. Studiens frågeställningar har besvarats med semistrukturerade intervjuer av åtta etablerade respondenter som har kommit som ensamkommande barn till Sverige. Utifrån tidigare forskning som handlar om ensamkommande barn och de tre teorierna systemteori, KASAM och Bourdieus fyra kapitalformer, har studiens material analyserats. Studien visar att myndigheternas insatser och stöd har varit uppskattade och betydelsefulla hos ensamkommande barn i deras etableringsprocess. Det framkommer att en kombination av flera yrkespersoners stöd och insatser, exempelvis av socialsekreterare, lärare, boendepersonal, vuxna volontärer, vänner, god man och kontaktperson, har spelat stor roll i ungdomarnas etablering. Studien visar därtill att några centrala faktorer såsom uppehållstillstånd, skapande av sociala nätverk, språkkunskap och yrkespersoners genuina intresse och engagemang att stötta dessa ungdomar, har varit avgörande för dessa ensamkommande barn att komma in i det svenska samhället. Det visas tydligt i studien att ungdomarnas egna ambitioner, drivkrafter, styrka, strategier, vilja och att målmedvetenhet har varit väsentliga i deras etablering. / The purpose of this study is to identify the contributing factors for the establishment of afghan unaccompanied children in Swedish society and thereby contribute to increasing knowledge among professionals who come into contact with this group. A qualitative method has been applied in the study and eight established participants who arrived as unaccompanied children to Sweden have been interviewed through semi-structured interviews. The results have been analysed based on some previous national and international researches on unaccompanied children and also on three theories: system theory, KASAM and Bourdeius' four forms of capital. The study shows that the efforts and support of the authorities have been significant and appreciated by unaccompanied minors in their establishment process. The study also declares that the participation of several professionals, for instance social workers, teachers, housing staff, volunteering adults, friends, gaurdian and contact person have played a major role in the young people’s establishment. Furthermore, the study shows that some central factors such as a residence permit, to have social networks, knowledge of the Swedish language and the extra support from the people involved have been essential for getting into the Swedish society. It is clearly shown in the study that the young peoples’ own ambitions, self motivation, struggles, own strategies, and being purposeful have been essential in their establishment.