Studien är en kvalitativ intervjustudie där syftet är att synliggöra hur förskollärare uppfattar empati och hur förskollärare kan främja barns utveckling av empati i förskolan. Det forskningsverktyg som använts i studien är personliga semistrukturerade intervjuer. Fyra stycken förskollärare har intervjuats, de arbetar på olika förskolor men inom samma rektorsområde. Intervjuernas fokus låg på området empati och barns empatiska utveckling.  Studiens resultat visar att förskollärarna uppfattar empati lika men att förskollärarna uttrycker och benämner sina uppfattningar av empati på olika sätt. Förskollärarnas gemensamma uppfattning av empati är att det handlar om känslor, i relation till sig själv och andra. Empatins utveckling sker succesivt och fortsätter genom hela barndomen, förskollärarna anser därför att de har en viktig roll i barns utveckling av empati i förskolan. Samtliga förskollärare betonar att det är viktigt att de är goda förebilder för barnen och att de är medvetna om att deras förhållningssätt har en stor påverkan i relation till att främja barns utveckling av empati i förskolan. Att planera och skapa medvetna aktiviteter ses även om en viktig del i att främja barns utveckling av empati i förskolan. Förskollärarna beskriver att de med läroplanens (Skolverket, 2016) värdegrund arbetar med kompis-solar, kompisböcker, värdegrundsord och känslobilder för att främja barns utveckling av empati. Det skapar möjligheter till att konkret uppleva, kommunicera och reflektera kring olika känslor tillsammans. Resultatet visar även att det är viktigt att ta tillvara på förskolans sociala kontext och de möjligheter den ger.