Bakgrund: Då ett barn drabbas av onkologisk sjukdom och är i behov av sjukhusvård påverkas hela familjen och deras vardag i hemmet. Hemsjukvård kan främja familjernas vardagsliv, normalitet samt barnets delaktighet i vården.  Syfte: Syftet var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med onkologisk sjukdom i hemmet. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Individuella intervjuer genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Tio barnsjuksköterskor från verksamheter belägna i södra- och mellersta Sverige deltog. Kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes för att analysera insamlade data. Resultat: Analysen genererade i tre huvudkategorier: Barnet och familjen i centrum, En utmanande miljö samt Teamsamverkans betydelse. Barnsjuksköterskor beskrev erfarenheter av att se och inkludera familjen, stödja normalitet och trygghet samt att värna barnets rättigheter. Det ansågs vara utmanande att möta förväntningar, vara känslomässigt engagerad och att möta praktiska hinder. Teamsamverkan utgjorde en viktig del där behovet av reflektion var elementärt. Slutsats: Då barn med onkologisk sjukdom vårdas i hemmet genererar det flertalet fördelar för barnet och hela familjen. Den familjecentrerade omvårdnaden utgör grunden för vårdandet men omvårdnaden i hemmet är komplex och det föreligger flera utmaningar. Teamsamverkan och reflektion är centrala element relaterat till utmaningarna barnsjuksköterskor möter i hemmet. / Background: When a child suffers from an oncological disease and needs hospital care, the whole family and their everyday life is affected. Home care can promote families' everyday life and the child's participation in care. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of pediatric nurses when caring for children with oncological diseases at home. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. Individual interviews were conducted based on a semi-structured interview guide. Ten pediatric nurses from businesses located in southern- and central Sweden participated. A qualitative manifest content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was used to analyze the collected data. Results: The analysis was generated in three main categories: The child and family in center, A challenging environment and The importance of teamwork. Pediatric nurses described experiences of seeing and including the family, supporting normality and safety, and protecting the child's rights.  Meeting expectations, being emotionally engaged and facing practical obstacles was seen as challenging. Team collaboration was important and the need for reflection was elementary. Conclusion: Caring for children with oncological diseases at home generates several advantages for the child and the entire family, family-centered care is the starting point for the pediatric nurses. Nursing in home is complex with several challenges. Team collaboration and reflection are fundamental elements to challenges those pediatric nurses face in the child’s home.

ROP undersökningen har visat sig vara en stressande och smärtsam undersökning för det prematura barnet. Vid ROP-undersökning är det barnsjuksköterskan som ansvarar för omvårdnaden om det prematura barnet på neonatalavdelning. Inga publicerande studier har identifierats inom området där sjuksköterskors upplevelser är beskrivna i samband med en ROP-undersökning. Suftet med pilotstudien var att belysa barnsjuksköterskors upplevelser i samband med ROP-undersökningar på prematura barn födda innan gestationsvecka 32. Pilotstudien har en kvalitativ deskreptiv design med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att optimal omvårdnad och föräldramedverkan bidrog till en gynnsam omvårdnad enligt barnsjuksköterskorna. Smärtskattning, arbetsmiljö, barnfokus och information var utvecklingsområden som identifierades. Temat som framkom var att barnsjuksköterskorna upplevde att beteendestödjande interventioner har en skonsam inverkan på det prematura barnet vid en ROP-undersökning. Utifrån resultatet i pilotstudien vore det av intresse att undersöka barnsjuksköterskans omvårdnadsobservationer för att bedöma smärtförnimmelser vid en ROP-undersökning i en fullskalig studie. Vidare forskning inom detta område kan leda till att den evidensbaserade omvårdnande vid ROP-undersökning på det prematura barnet utvecklas.