Bakgrund: Trots tydliga föreskrifter om basala hygienrutiner följs dessa inte alltid av personal på vårdavdelningar. Studier visar att orsaken till detta beror på olika faktorer. Syfte: Att undersöka kunskapen om, samt följsamheten till Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner hos undersköterskor, sjuksköterskor och läkare på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Metod: En kvantitativ studie med deskriptiv och jämförande design. Datainsamlingen skedde med hjälp av ett observationsprotokoll samt en enkätundersökning. Antal medverkande i observationsmomentet var 93 deltagare respektive 81 i enkätundersökningen.  Data analyserades med ANOVA samt deskriptivt statistik. Resultat: Samtliga professioner hade relativt god kunskap gällande kunskapsfrågorna samt ansåg att kunskap är viktigt. Bristande kunskaper sågs gällande handdesinfektion samt regler för naglar och armbandsur. Gällande arbetskläder och håruppsättning var följsamheten god bland samtliga professioner. Gällande följsamheten i patientnära kontakt var följsamheten relativt god men skillnader inom olika områden kunde ses. Tidspress och placering av hygienprodukter visades påverka hur följsamheten sköts. Slutsats: Studien visar att följsamheten till de basala hygienrutinerna i helhet är relativt god bland professionerna. Dock ses brister vilket tyder på att kunskapen är otillräcklig. Ökad kunskap och förbättrad följsamhet kan leda till kortare vårdtider, minskat antal vårdrelaterade infektioner samt en ökad patientsäkerhet. / Background: Despite clear basic hygiene rules, the adherence is poor among healthcare workers. Previous studies have shown that this depends on several factors. Aim: To examine certified nursing assistants´, registered nurses´ and doctors´ knowledge and adherence of the basic hygiene rules at a teaching hospital in central Sweden. Method: A quantitative study with descriptive and comparative design was chosen. The data was collected using an observation protocol and a questionnaire. Number of participants in the observation was 93 persons and 81 persons in the questionnaire. The data was analyzed using ANOVA and descriptive statistics. Results: All participants had relatively good knowledge regarding the basic hygiene rules and they found the subject important. Lack of knowledge was seen regarding the use of hand disinfectants and in the use of wristwatches and rules for nails. Regarding rules for clothes and hair, adherence was good to the basic hygiene rules among all participants. In contact with the patient, adherence was relatively good. Time pressure and placement of hygiene products have been shown to affect compliance. Conclusion: The overall result shows that adherence to the basic hygiene rules is relatively high among all professions. Faults were seen due to lack of knowledge. Increased knowledge and improved adherence to the basic hygiene rules can result in shorter hospitalization, decreased nosocomial infections and increased patient safety.