VHF står för "Very High Frequency" och är ett frekvensband som ligger i området 30 - 300 MHz. Maritim VHF är standard för Sjöfartsverket och fungerar över hela världen. Det är ett kommunikationssystem som bidrar till ökad säkerhet och kan rädda liv på sjön. Andra vanliga kommunikationssystem som mobiltelefoni fungerar inte tillförlitligt. Idag fungerar mobiltelefoni i stora delar av skärgården och längs kusterna men när det gäller kommunikation mellan fartyg längre ut till havs är den maritima VHF-kommunikationen överlägsen. Sjöfartsverket driver för sitt eget och kunders behov ett mobilradionätverk kallat kustradionätverket. Radiotrafiken i nätet sker både på Very High Frequency (VHF) och Medium frequency (MF). VHF-systemet är ett internationellt system som bland annat används till att kommunicera till sjöss och den trafiken befinner sig i frekvensbandet 155.5 - 162.025 MHz. Inom VHF-bandet finns det 55 kanaler. Kanalerna vid kustradiostationen kallas för duplexkanaler och innebär att kustradiostationerna sänder och tar emot signaler på två olika frekvenser. Radioutbredningen hos antennen som är installerad på basstationen har riktverkan i vissa riktningar och dämpningar i andra. Detta kan ses i strålningsdiagrammet under kapitlet "Täckningsmodell" och avsnittet antennen. Andra faktorer som kan påverka radioutbredningen är förluster i basstationenssystemet, topologin hos området mellan sändare och mottagare samt väderberoende utbredningsegenskaper. Genom att hitta de tänkbara faktorer som påverkar signalutbredningen kan en täckningsmodell förutses. Det är förluster som finns i basstationen, radiolänken samt förluster vid mottagarantennen.

New mobile communication generations need electromagnetic sensors capable of steering their high-directive beams towards the users. Conventional base stations use square lattice phased arrays to accomplish this task. These arrays are composed of a large number of radiating elements to achieve the required high directivity and scanning capabilities. These systems are of high complexity and cost because after each element there is a large electronic chain. Therefore, it is of high interest to reduce the element count in the aperture of the array while maintaining its performance. Instead of using a square lattice to place the radiating elements, a triangular lattice can be used. It is proven that a triangular lattice optimally samples the aperture and reduces the element count by up to a 15.5%, hence reducing the cost and complexity of the complete antenna system. However, dual-polarized Vivaldi elements do not conform naturally to this kind of lattice and, consequently, they have not been thoroughly studied in the literature despite this well-known advantage. In this work, a novel dual-polarized fully-metallic Vivaldi element is presented. Also, the feeding network for this element is designed in the form of a suspended stripline. This technology presents low loss in comparison with a conventional stripline or microstrip. The radiating elements can be manufactured in a single piece, and they are easily integrated with the stripline feeding by just placing one on top of the other. An infinite array analysis, i.e. unit cell analysis, was performed to show the correct performance of the triangular lattice array and the proposed dual-polarized Vivaldi antenna design. A good matching was achieved over the entire band from 6 to 15 GHz for all the scanning planes and up to 60◦ scanning angle. The active element patterns show the good behaviour of the array, i.e. the absence of scan blindness and grating lobes. Finally, the unit cell analysis is compared to a finite 11×11 array for verification. / Nya generationer av mobilkommunikation behöver elektromagnetiska sensorer som kan styra sin högriktade signalenergi mot användarna. Konventionella basstationer använder kvadratiska gitterfasuppsättningar. Dessa arrayer är sammansatta av ett stort antal strålningselement för att uppnå den erforderliga höga riktningsförmågan och avsökningskapaciteten. Dessa system är av hög komplexitet och kostnad eftersom det efter varje element finns en lång elektronisk kedja. Därför är det av stort intresse att minska antalet element i arrayens apertur samtidigt som dess prestanda bibehålls. Istället för att använda ett kvadratiskt gitter för att placera de strålande elementen, kan ett triangulärt gitter användas. Det är bevisat att ett triangulärt gitter optimalt samplar aperturen och minskar elementantalet med upp till 15.5%, vilket minskar kostnaden och komplexiteten för hela antennsystemet. Dubbelpolariserade Vivaldi-element överensstämmer dock inte naturligt med denna typ av triangulära symmetri och följaktligen har de inte studerats grundligt i litteraturen trots denna välkända fördel. I detta arbete presenteras ett nytt dubbelpolariserat fullt metalliskt Vivaldi-element. Matningsnätverket för detta element är också utformat i form av en upphängd stripline. Denna metod ger låga förluster i jämförelse med en konventionell stripline eller mikrostrip. En oändlig array-analys, d.v.s. enhetscell, utfördes för att visa den korrekta prestandan för den triangulära gittermatrisen. En bra matchning uppnåddes över hela bandet från 6 till 15 GHz för alla skanningsplan och upp till 60° utstyrningsvinkel. Aktiva elementstrålnings diagrammet visar konfigurationens lovande egenskaper, d.v.s. ingen skanningsblindhet eller gallerlober. Slutligen jämförs enhetscellanalysen med en ändlig 11x11 array för verifiering.

Radio access technologies evolving fast, mobile operators have to handle an increasing amount of base stations and frequency bands for their network to continue to function. This is a costly venture for mobile network operators that continuously have to keep up to date with never-ending advancements in technologies, as base stations are costly to build and to maintain. It is therefore necessary for these companies to investigate when to close down base stations that are not necessary anymore. With the upcoming release of 5G, it is expected that 3G is going to be less and less used—as of 2018, it is already less used than 4G in developed countries.This thesis analyses the corporate data of a mobile operator, Telenor Sweden, in order to make clear which metrics are important to take into account as regards to deciding whether or not to close down a base station. It provides methods and models to help a mobile operator to take such a decision. It focuses on UMTS (3G) base stations, even though the results can be generalized for other technologies as well.It evaluates the economic feasibility of closing a base station, with regards to how many users are still connecting to it. More importantly, it explains for what reasons users’ devices switch to 3G, and investigates what can be done to avoid switching from 4G to 3G, so as to make it easier to close down a 3G site. It provides eventually a model to help to know when closing a site, given the traffic data of the operator. / Radioåtkomstteknologier utvecklas snabbt, mobiloperatörer måste hantera en ökande mängd basstationer och frekvensband för att deras nätverk fortsätter att fungera. Detta är ett dyrt satsning för mobilnätoperatörer som kontinuerligt måste hålla sig uppdaterade med oändliga tekniska framsteg, eftersom basstationerna är kostsamma att bygga och underhålla. Det är därför nödvändigt för dessa företag att undersöka när man ska stänga basstationer som inte längre är nödvändiga. Med den kommande utgåvan av 5G förväntas 3G att bli mindre och mindre används. Från och med 2018 används den redan mindre än 4G i industriländer. Denna avhandling analyserar företagsdata från en mobiloperatör, Telenor, för att klargöra vilka mätvärden som är viktiga att ta hänsyn till när det gäller att avgöra om en basstation ska stängas eller inte. Det ger metoder och modeller för att hjälpa en mobiloperatör att fatta ett sådant beslut. Den fokuserar på UMTS (3G) basstationer, även om resultaten kan generaliseras för annan teknik också. Det utvärderar den ekonomiska möjligheten att stänga en basstation, med tanke på hur många användare som fortfarande ansluter till den. Viktigare är det att det förklaras av vilka anledningar användarens enheter växlar till 3G och undersöker vad som kan göras för att undvika att växla från 4G till 3G, så att det blir lättare att stänga en 3G-basstation. Det ger så småningom en modell som hjälper till att veta när man stänger en webbplats, med tanke på operatörens trafikdata.