Spelling suggestions: "subject:"becks share"" "subject:"becas share""
1 |
Characterization in Social Satire : A comparative analysis of the heroines Elizabeth Bennet in Jane Austenʼs Pride and Prejudice, and Becky Sharp in William Makepeace Thackerayʼs Vanity Fair / Karaktärisering i samhällssatir : En komparativ analys av hjältinnorna Elizabeth Bennet i Jane Austens Stolthet och Fördom, och Becky Sharp i William Makepeace Thackerays Vanity FairBerggren, Elin January 2016 (has links)
This essay presents a comparative analysis of the characterizations of the female protagonists Elizabeth Bennet in Jane Austen̕ s Pride and Prejudice (1813), and Becky Sharp in William Makepeace Thackeray̕ s Vanity Fair (1847-1848). The analysis is conducted from a gender perspective, and with the use of feminist criticism. The two novels complement each other since they are both satirical images of society, concerning aspects such as class and gender. Also, both novels portray women climbing the class ladder, during the period of the Napoleonic wars. In the comparison, the main focus lies on the social satire constructed around the heroines of these novels. I come to the conclusion that Austen̕ s and Thackeray̕ s characterizations are very different from each other, mainly due to their different satirical approaches. This conclusion is put in relation to a patriarchal context and to feminist values. / I denna uppsats presenteras en komparativ analys av karaktäriseringarna av de kvinnliga huvudkaraktärerna Elizabeth Bennet i Jane Austens Stolthet och Fördom (1813), och Becky Sharp i William Makepeace Thackerays Vanity Fair (1847-1848). Analysen är utförd från ett genusperspektiv, och med användning av feministisk samhällskritik. De två romanerna kompletterar varandra då de båda är satiriska illustreringar av samhället, och både rör aspekter såsom klass och genus. Dessutom porträtterar båda novellerna klassklättrande kvinnor under tiden för Napoleonkrigen. I jämförelsen ligger största fokuset på samhällssatiren konstruerad kring hjältinnorna i de båda romanerna. Jag når slutsatsen att Austens och Thackerays karaktäriseringar skiljer sig mycket från varandra, främst på grund av författarnas skilda förhållningssätt till sin satir. Denna slutsats relateras till en patriarkal kontext, samt till feministiska värderingar.
|
Page generated in 0.0522 seconds