Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur några lärare och elever på högstadiet arbetar med bedömningar i klassrummet, samt hur de resonerar kring bedömningar i ämnet engelska. Därmed undersöks vad lärare och elever bedömer, hur underlag för bedömningen samlas in, vilka bedömningsmetoder använder lärare och vad denna information används till. Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsansats med fältforskning. I studien använder jag mig av tre datainsamlingsmetoder, observationer i klassrummet, samtal med elever och lärare samt analys av dokument som samlar jag under studien. Resultatet visar att bedömningar i klassrummet har en flerdimensionell effekt och leder till olika anpassningar. Lärare bedömer sina elever med hjälp av olika bedömningsövningar där varierade färdigheter bedöms. Lärares observationer, elevarbeten och dialog är tre generella metoder som lärarna har för sina bedömningar. I samband med bedömningen använder lärarna övningar med färdiga svarsalternativ, produktiva och individuella övningar som fyller olika funktioner vid bedömningen. Resultaten visar att innehållet från återkopplingen har tre olika innebörder: Bekräftelse där rätt och fel svar bekräftas. Beskrivning där felen rättas medkommentarer från lärare. Och specifik återkoppling där det beskrivs detaljerat hur aktiviteter eller uppgifter görs och vad det är nästa steg. Det som jag finner intressant att forska vidare på är hur lärare prioriterar undervisningen i grammatik. Vilka kontexter och metoder används i undervisningen i grammatik? Hur engageras och stimuleras elever i att utveckla sina grammatiska kunskaper? I forskningenfinns kritik mot undervisningen i grammatik. Det betonas att grammatiska övningar i textböcker är traditionella och omoderna som inte passar dagens pedagogik (Hinkel 2016).