Syfte och frågeställningar Denna studie ämnar undersöka vilka förutsättningar som lärare haft i samband med deras arbete mot att implementera den nya kursplanen i Lgr11. Vidare syftar även studien till att undersöka hur lärare uppfattar kursplanens påverkan på ämnet gränser och möjligheten att påverka dessa. Den första frågeställningen lyder; Vilka hinder och möjligheter har lärare i idrott och hälsa stött på i samband med implementeringen av Lgr11 ur ett lärandeperspektiv? Den andra frågeställningen lyder; Hur upplever lärare i idrott och hälsa ämnets struktur i och med implementeringen av Lgr11? Metod Denna studie har en kvalitativ ansats. Enskilda intervjuer har genomförts med fyra idrottslärare som undervisar i grundskolan och som har god insyn i den nya kursplanen. Materialet transkriberades och presenterades under varje forskningsfråga. Resultat Studien visade på att det är en rad faktorer som begränsar undervisningen. Ramar som påverkade undervisningen negativt var brist på tid, brist på lokaler, stora elevgrupper, lärarnas kompetens och utbildning och tillgång till material. Kursplanen som reglerande ram medförde en osäkerhet kring rörelse/motorikblocket då formuleringarna där var otydliga. Kursplanen som ram gav även undervisningen möjligheter. Kursplanen skildrar inte hur de olika kunskapskraven skulle realiseras vilket medförde en varierad och individanpassad undervisning. I frågan om ämnets struktur har den i och med den nya kursplanen fått en stark klassifikation, vilket innebär att ämnets gränser blivit tydligare. Dock blev klassificeringen svagare i och med att rörelseblocket inte var tydligt definierat i kursplanen. Vidare var inramningen stark förutom kring aspekten ”hur” eleverna skall lära sig innehållet. Detta möjliggjorde att lärare och elever kunde påverka denna aspekt i undervisningen. Slutsats Den nya kursplanen har medfört en individanpassad och varierad undervisning. Dock har lärare och elever inte tillräckligt med tid för att alla moment i kursplanen skall realiseras utifrån styrdokumentens intentioner. Klassificeringen och inramningen har blivit starkare i och med den nya kursplanen vilket medfört ett tydligare innehåll och har bidragit till att ämnet blivit ett kunskapsämne. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2013</p>

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett stort växande folkhälsoproblem som människor lider av världen över. Sjukdomen är progressiv och kräver livslång medicinsk behandling och ofta livsstilsförändringar. Att leva med en långvarig sjukdom som hjärtsvikt är komplext och kan innebära stora påfrestningar i det dagliga livet samt påtvingade begränsningar både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden kring personer med hjärtsvikt, där utbildning i egenvård är avgörande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av begränsningar hos personer som lever med hjärtsvikt. Metod: Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. En kvalitativ design användes och elva vetenskapliga studier analyserades systematiskt med manifest innehållsanalys, vilket resulterade i fyra kategorier. Resultat: Resultatet visade att personers upplevelser av dessa begränsningar tar sig olika uttryck, samt påverkade det dagliga livet och livskvalitén i stor utsträckning. Slutsats: Denna litteraturstudie kan användas för att fördjupa förståelsen för personens upplevelser vilket skapar förutsättningar för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat. Det finns behov av vidare omvårdnadsforskning med fokus på hjärtsviktens svårighetsgrad kopplat till upplevelserna, för att kunna stödja och hjälpa personer med individuella, riktade insatser.