Uppsatsen handlar om de svårigheter och utmaningar som högstadieelever med utländsk bakgrund står inför när de lär sig de naturvetenskapliga ämnena. Uppsatsen handlar även om faktorer som påverkar elevernas lärande i skolan, såsom social och ekonomisk bakgrund och elevernas ålder när de kom till Sverige. Dessutom undersöker den de anpassningar som skolan erbjuder till elever som har svenska som andraspråk för att förstå dessa ämnen och för att uppfylla målen.För att genomföra studien intervjuades elever med utländsk bakgrund för att undersöka vilka svårigheter och utmaningar de stöter på när de lär sig naturvetenskapliga ämnen i skolan och hur dessa ämnen påverkar deras utveckling. Dessutom intervjuades lärare för att undersöka vilka svårigheter och utmaningar de möter i klassen när de undervisar elever med utländsk bakgrund, hur de anpassar lektionen enligt elevers nivåer och vilken roll lärare spelar för att förbättra elevernas nivå och uppnå sina kunskapsmål. Intervjuerna med eleverna och lärarna visade att språket i de naturvetenskapliga ämnena är det största hindret för utländska elevers lärande. Eleverna påpekade att det vetenskapliga språket skiljer sig helt från det språk de utövar dagligen. Lärarna framhöll att de flesta elever undviker att delta i lektionen eftersom de inte har ett ordförråd för de vetenskapliga begreppen. När det gäller anpassningar nämnde lärarna några förslag som gör det lättare för elever med utländsk bakgrund att förstå de naturvetenskapliga ämnena, till exempel att förklara lektioner på det enklaste sättet, att integrera eleverna med utländska bakgrund med de svenskar eleverna i grupper för att eleverna med utländska bakgrund ska lära sig snabbare. Både elever och lärare var överens om att det måste finnas några lärarassistenter som talar utländska elevers modersmål för att göra det lättare för eleverna att förstå de vetenskapliga begreppen.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I