Studiens syfte är att undersöka vilka arbetssätt lärare använder med skönlitterära texter för att utveckla det svenska språket hos andaspråkselever. I studien intervjuas fyra lärare på fyra mångkulturella skolor. Lärarna arbetar i årskurs fyra, fem och sex. Det insamlade materialet analyserades och kategoriserades utifrån gemensamma mönster som kunde hittas i intervjuerna. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är socialkonstruktionism. Genomgående begrepp som studien tar hänsyn till är begriplig input och begriplig output. Begriplig input innebär att läraren ger andraspråkselever möjlighet att använda sitt modersmål, bildstöd eller ämnesspecifika ord för att tolka en skönlitterär text på svenska. Begriplig output innebär att läraren ger andraspråkselever möjlighet att uttrycka sig med hjälp av svenska språket för att göra sig förstådda. Resultatet visar att lärarna använder sig av bildstöd, modersmål och ämnesspecifika ord för att göra skönlitterära texter begripliga för andraspråkselever. Vidare framgår det att en nyckelfaktor för att utveckla det svenska språket hos andraspråkselever är att ta hänsyn till deras bakgrund och förkunskaper. Lärarna använder sig både av gemensam läsning och individuell läsning av skönlitterära texter för att utveckla det svenska språket hos dessa elever.