<p>SAMMANFATTNING</p><p>Under 2006 påbörjades arbetet med att nationellt höja kvaliteten på praktiskt socialt arbete. Socialstyrelsen gav då ut nya råd och riktlinjer för hur socialtjänsten kan stärka och utveckla sitt behandlingsarbete. Utifrån detta blir det allt vanligare att mer strukturerade manualer och behandlingsinstrument införs i arbetet. Ett sådant instrument är Youth Outcome Questionnaire, som under hösten 2007 implementeras i en kommunal behandlingsverksamhet i Örebro. Syftet med studien är att undersöka hindrande och möjliggörande faktorer som omgärdar implementeringen av ett behandlingsinstrument i en behandlingsverksamhet för ungdomar på institution. Syftet preciseras genom följande frågeställningar: Hur följdes det behandlingsarbetet upp innan implementeringen av instrumentet? Vad har föranlett att enheten beslutat att införa det nya behandlingsinstrumentet Y-OQ 2.0? Vilka möjliggörande eller hindrande faktorer har föregått implementeringsarbetet av instrumentet? Vilka negativa eller positiva faktorer framkommer i det praktiska handhavandet och tillämpningen av instrumentet? Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex personer ur personalgruppen i den aktuella verksamheten. Tolkningsramen utgörs i huvudsak av implementeringsteori. Resultatet visar att personalen har en positiv inställning till arbetet med instrumentet. Man har inte tidigare arbetat utifrån strukturerade utvärderingsmetoder i form av instrument eller manualer och en majoritet av respondenterna ser behovet av utvärdering i verksamheten. Hindrande faktorer under implementeringen visar sig främst i att man upplever utbildningen som något bristfällig och att man inte heller fått någon handledning kring instrumentet. Detta har lett till osäkerhet kring användandet av detta liksom hur man ska använda de resultat som framkommer, vilket också visar på de praktiska svårigheter detta medfört. De möjliggörande faktorerna handlar till stor del om personalens positiva attityd och vilja att använda sig av det nya verktyget. I diskussionen förs resonemang kring implementeringens effekter på behandlingsverksamheten och instrumentets tillämpningsområde inom behandlingsarbetet.</p><p>Nyckelord: Implementering, implementeringsteori, behandlingsinstrument, Youth Outcome Questionnaire (Y-OQ 2.0), institutionsbehandling</p>

SAMMANFATTNING Under 2006 påbörjades arbetet med att nationellt höja kvaliteten på praktiskt socialt arbete. Socialstyrelsen gav då ut nya råd och riktlinjer för hur socialtjänsten kan stärka och utveckla sitt behandlingsarbete. Utifrån detta blir det allt vanligare att mer strukturerade manualer och behandlingsinstrument införs i arbetet. Ett sådant instrument är Youth Outcome Questionnaire, som under hösten 2007 implementeras i en kommunal behandlingsverksamhet i Örebro. Syftet med studien är att undersöka hindrande och möjliggörande faktorer som omgärdar implementeringen av ett behandlingsinstrument i en behandlingsverksamhet för ungdomar på institution. Syftet preciseras genom följande frågeställningar: Hur följdes det behandlingsarbetet upp innan implementeringen av instrumentet? Vad har föranlett att enheten beslutat att införa det nya behandlingsinstrumentet Y-OQ 2.0? Vilka möjliggörande eller hindrande faktorer har föregått implementeringsarbetet av instrumentet? Vilka negativa eller positiva faktorer framkommer i det praktiska handhavandet och tillämpningen av instrumentet? Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex personer ur personalgruppen i den aktuella verksamheten. Tolkningsramen utgörs i huvudsak av implementeringsteori. Resultatet visar att personalen har en positiv inställning till arbetet med instrumentet. Man har inte tidigare arbetat utifrån strukturerade utvärderingsmetoder i form av instrument eller manualer och en majoritet av respondenterna ser behovet av utvärdering i verksamheten. Hindrande faktorer under implementeringen visar sig främst i att man upplever utbildningen som något bristfällig och att man inte heller fått någon handledning kring instrumentet. Detta har lett till osäkerhet kring användandet av detta liksom hur man ska använda de resultat som framkommer, vilket också visar på de praktiska svårigheter detta medfört. De möjliggörande faktorerna handlar till stor del om personalens positiva attityd och vilja att använda sig av det nya verktyget. I diskussionen förs resonemang kring implementeringens effekter på behandlingsverksamheten och instrumentets tillämpningsområde inom behandlingsarbetet. Nyckelord: Implementering, implementeringsteori, behandlingsinstrument, Youth Outcome Questionnaire (Y-OQ 2.0), institutionsbehandling