Syftet med studien var att undersöka priming med exempels påverkan på skapelsers kreativitet. Effekterna av priming skulle testas i formen av egenskapspriming såväl som konceptuell priming och mätas utifrån både en användbarhetsaspekt och en originalitetsaspekt. Ett delsyfte var också att undersöka sambandet mellan intresset för att ta fram en skapelse och en skapelses grad av originalitet samt användbarhet. Primingeffekterna prövades genom ett experiment där 36 studenter delades in i 3 grupper som fick i uppgift att ta fram IT-lösningar för kollektivtrafiken. 2 av grupperna primades med var sitt exempel på hög originalitet respektive hög användbarhet. Effekterna av egenskapspriming undersöktes sedan genom en jämförelse mellan grupperna över hur stor andel av de framtagna lösningarna som innehöll egenskaper från exemplen. För att undersöka effekterna av konceptuell primingen gjordes en jämförelse av originaliteten och användbarhet hos dessa gruppers lösningar jämfört med de framtagna av en kontrollgrupp utan tillgång till exempel. Lösningarnas originalitet och användbarhet bedömdes av en expertgrupp bestående av forskare inom kreativitet och branschaktiva inom området. Denna expertgrupp bedömde även sitt intresse för att ta fram de olika lösningarna. Denna bedömning tillsammans med de två tidigare användes för att undersöka sambandet mellan intresset för en lösning och lösningens originalitet respektive användbarhet. Resultatet av studien visade på ett signifikant positivt samband hos båda grupperna av bedömare mellan en lösnings användbarhet och intresset för att ta fram lösningen. Ett signifikant positivt samband gällande en lösnings originalitet och intresset för denne kunde dock endast uppvisas hos forskare medan de branschaktiva visade på ett osignifikant negativt samband mellan de två. Resultatet av egenskapspriming och konceptuell priming visade inte överlag på några signifikanta skillnader mellan grupperna. Studien anses vara av vikt då den visar på hur en ökning av kreativiteten på skapelser inom en organisation inte behöver betyda en ökning av organisationens kreativitet p.g.a. ointresset i att omfamna och satsa på dessa lösningar. Vidare visar studien på hur primingeffekter är svåra att skapa i situationer som i högre grad ska efterlikna de i verkliga livet och hur vidare forskning behövs på området för att kartlägga variabler som påverkar priming och primings begränsningar. / The aim of the study was to examine priming with example’s impact on ideas creativity, regarding usability and novelty both as a result of targeting priming and conceptual priming. A subsidiary aim was to examine the relationship between an idea’s degree of originality and usefulness and the interest in pursuing the idea. The effects of priming were tried in an experiment involving 36 students who were asked to develop IT solutions for public transport. The students were randomly divided into two experimental groups and one control group. The members of the experimental group were primed with an example with high originality respectively usability. The solutions were given two indexes on how many of the properties of respective examples were found in the solutions. Their degree of originality and usefulness were also assessed by a group of experts. This group also assessed their interest in the respective solution. The study revealed a significant positive correlation between a solution's usability and interest of the solution. A positive significant correlation could also be seen between a solution's originality and the interest of the solution, but only in the group of analysts consisting of scientists. Among the industry-experts the results instead pointed toward a negative relationship between originality and interest, although a non-significant relationship. There were no significant differences between the group’s solutions regarding their degree of originality and usefulness nor the frequency in which features from the example was found in the solutions. The study is of importance because it shows how increases in the creativity of solutions produced by individuals and employees not necessarily lead to an increase in the creativity of an organization, due to lack of interest in embracing and invest in these creative solutions. The study also reflects the difficulties in transferring priming effects discovered in a lab environment to situations that more closely resembles those in real life. Further research is necessary to broaden the knowledge regarding variables that affects priming and the limits between which priming exist.

Les effets d’amorçage comportemental ont fait l’objet de nombreuses recherches. Ces travaux ont révélé que l’activation incidente de concepts pouvait orienter le comportement des individus et que cette influence pouvait avoir lieu en dehors de la conscience. Toutefois, des critiques ont émergé à propos de ce champ de recherche, remettant en question la robustesse de certains types d’effets d’amorçage et la véracité de ces effets. L’identification des processus sous-jacents aux effets d’amorçage comportemental s’est alors imposée comme indispensable afin de mieux comprendre sous quelles conditions ils apparaissent et ainsi pourquoi ils font l’objet de difficultés de réplication. Ce travail de thèse a pour objectif d’apporter une contribution à l’identification des processus sous-jacents aux effets d’amorçage. A travers neuf expériences, nous avons testé d’une part, l’idée selon laquelle des caractéristiques méthodologiques (e.g., la durée d’exposition aux amorces) étaient propices à l’émergence de ces effets, d’autre part le rôle modérateur de certains facteurs (i.e., le concept de soi) dont une partie de la littérature suppose qu’ils sont impliqués dans ces effets. Les résultats montrent que le concept de soi pourrait être un déterminant de l’ampleur et de la direction des effets d’amorçage comportemental, selon l’implication de la conscience de soi ou de l’estime de soi. De plus, le niveau de perception des amorces semble être un candidat privilégié des modérateurs de l’amorçage comportemental. Dans l’ensemble, ces résultats fournissent des éléments afin de poursuivre l’investigation des mécanismes sous-jacents aux effets d’amorçage comportemental. / The prime-to-behavior effects have been widely studied. Research revealed that incidental concept activation could guide subsequent behavior and that this influence could be unconscious. However, some critics have emerged about these effects, questioning the robustness and the veracity of the prime-to-behavior effects. Identifying the underlying processes is essential to better understand under which conditions these effects appear and why some researchers have failed to replicate them. This work aimed at contributing to the identification of underlying mechanisms of these effects. Through nine experiments, we tested at one hand some methodological characteristics supposed to promote the emergence of these effects and, on the other hand some supposed theoretical moderators of the prime-to-behavior effects. Results prove the self-concept could determine the magnitude and the direction of these effects, depending on the self-consciousness or the self-esteem to be involved. Moreover, the level of conscious perception of the primes seems to be a potential moderator of the prime-to-behavior effects. Together, these results provide elements to continue the investigation of the underlying mechanisms of the prime- to-behavior effects.