Turnover of experienced nurses is a component of the nursing shortage, which has created a lack of expert nurses administering bedside care. The project site is a Chicago suburban hospital with an average first year turnover of experienced nurses at 35%. This rate is above the 27% first year turnover reported by the Metropolitan Chicago Healthcare Council. This project focused on development and evaluation of an evidence-based mentorship program supported by theory that can contribute to an increase in experienced nurse retention. A detailed literature review references causative factors of turnover, such as an increasing workload, a multigenerational and aging workforce, and a lack of belonging as reasons for job dissatisfaction and separation of employment. These factors were also cited in exit interviews of nurses resigning from the project site. Synthesis of the literature suggests that an evidence-based, theory-supported, nurse mentorship program may decrease experienced nurse turnover and increase the longevity of the nurse providing bedside care. The social cognitive career theory and components of Zey's mutual benefits model were used in the design of the mentorship program to include the mentor, mentee, and culture of the organization. Program design and materials were evaluated by 10 experienced nurses. The program was approved by 100% of the formative panel and was recommended for summative review by the 4-member nurse executive council. The summative review resulted in a final approval to implement the program. Implementation of this project will create social change through empowerment of experienced nurses and by providing strong mentors for new nurses resulting in reduced turnover of both new and experienced nurses, increased job satisfaction, reduced replacement costs, and improved patient care.

Bakgrund och problem: För att lyckas lösa de utmaningar hälso- och sjukvården står inför vad gäller framförallt ökade behov och minskade resurser finns det stor behövlighet av att ta tillvara de möjligheter som investeringar i digitalisering erbjuder. Detta förutsätter dock att kunna säkerställa att de nyttor som dessa investering förväntas leda till verkligen realiseras, så kallad nyttorealisering. För att arbeta med nyttorealisering i offentlig sektor har därför E-delegationen tagit fram ett ramverk för ett formaliserat såväl som strukturerat arbetssätt i form av en nyttorealiseringsprocess. Trots detta har det dock visat sig att hälso- och sjukvården har en låg mognad inom nyttorealisering gällande såväl kompetens som användningsgrad. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ramverket för nyttorealiseringsprocessen samt förstå hur det förhåller sig till dess teoretiska grund och därmed möjliggöra en kritisk granskning av det. Vidare syftar studien till att systematisera praktiska erfarenheter kring regioners arbete med nyttorealisering vid investeringar i digitalisering för att kunna sätta detta i förhållande till ramverket för nyttorealiseringsprocessen och dess teoretiska grund. På så vis är det möjligt att urskilja styrkor och svagheter i ramverket för nyttorealisering men även i det praktiska arbetet med nyttorealisering för att skapa förutsättningar för framtida lyckade investeringar i digitalisering inom hälso- och sjukvården. Metod: För att genomföra studien har en kvalitativ fallstudieansats på två regioner tillämpats. Den huvudsakliga insamlingsmetoden för det empiriska materialet är intervjustudie genom semistrukturerade intervjuer med representanter för de två regionerna vilka framförallt valts ut genom ett målstyrt urval men även snöbollsurval. Slutsats: Ramverket för nyttorealiseringsprocessen består av de fem faserna identifiera förändringsbehov, specificera nyttor, planera nyttorealisering, realisera nyttor samt följa upp nyttorealisering och avser att realisera den förväntade nyttan med en förändring genom att verka som en röd tråd som binder ihop olika delar av verksamheten. De olika delar som främst utgör ramverket för nyttorealiseringsprocessens teoretiska grund kan konstateras vara investeringsteori, projektledning och förändringsledning vilka är stora områden med olika huvudfokus varför kombinationen av dessa följaktligen blir omfattande men även komplex. I praktiken har det visat sig att regionernas tillvägagångssätt framförallt behandlar planering och genomförande, vilket således kan bero på just komplexiteten. Därmed går det slutligen att konstatera att det av regionerna å ena sidan krävs ett utökat fokus från enbart nyttorealiseringsprocessens planerafas samt realiserafas till samtliga faser för att uppnå ett mer komplett och systematiskt arbetssätt men att detta å andra sidan kanske inte kan vara helt i enlighet med ramverket för nyttorealiseringsprocessen. / Background and problem: In order to succeed in solving the challenges health care is facing particular in terms of increased needs and reduced resources, there is a great need for utilitizing the opportunities offered by investments in digitalisation. This, however, presupposes that it is possible to ensure that the benefits that these investments are expected to lead to are actually realised, so-called Benefit Realisation Management. In order to work with Benefit Realisation Management in the public sector the E- delegation has therefore produced a framework for a formalized as well as a structured way of working in the form of a benefits model. Despite this, however, it has been found that health care has a low maturity in Benefit Realisation Management regarding both competence and utilization. Purpose: The purpose of the study is to describe the framework of the benefits modeland to understand how it relates to its theoretical basis and thus enable a critical examination of it. Furthermore, the study aims to systematize practical experiences regarding regions' work with Benefit Realisation Management when investing in digitalisation and thereafter put it in relation to the framework of the benefits model and its theoretical basis. In this way, it is possible to distinguish strengths and weaknesses of the framework of the benefits model, but also in the practical work with Benefit Realisation Management, and thus create conditions for future successful investments in digitalisation in health care. Method: To carry out the study, a qualitative case study methodology on two regions has been applied. The main empirical collection method consisted of semistructured interviews with representatives of the two regions, which were mainly selected through a targeted selection but also snowball sampling. Conclusion: The framework of the benefits model consists of the five phase’s benefitsidentification, benefits analysis, benefits planning, benefits realisation and benefits review and intends to realize the expected benefit of a change by acting as a common thread that ties together different parts of the organization. The various parts that primarily form the theoretical basis of the framework of the benefits model can be found to be investment theory, project management and change management, which are large fields with different focus, why the combination of these is extensive but also complex. In practice, it has been found that the approaches of the regions primarily deal with planning and implementation, which may be due to the complexity. Thus, it can finally be concluded that the regions on the one hand need to increase the focus from just the benefits planning and benefits realization to all phases in order to achieve a more complete and systematic way of working, but that this on the other hand may not be entirely in line with the framework of the benefits model.