Syftet med studien är att undersöka på vilka sätt biblioteken använder bibliotekskonton på sociala medie-plattformen Instagram och ta del av bibliotekariernas förhållningssätt till kontona. Detta undersöktes genom att besvara följande forskningsfrågor: Vad visar biblioteken upp från den dagliga verksamheten på sitt bibliotekskonto? På vilka sätt används bibliotekskontona i ett läsfrämjande syfte? Vilka förhållningssätt har bibliotekarierna till sitt bibliotekskonto? Studien är baserad på ett empiriskt underlag som bestod av insamlade data från bibliotekskontons publicerade innehåll och kortare intervjuer med bibliotekarier som arbetar med kontona. Studiens teoretiska ramverk utgår från begreppet Library 2.0 och tidigare forskning om bibliotek och sociala medier.Resultatet visar att det finns två olika förhållningssätt till bibliotekskontona som påverkar hur biblioteken arbetar med sina konton. Det ena är synen på bibliotekskontot som en förlängning av det fysiska biblioteket. All information som delas på kontot är direkt sammankopplat med det som sker på biblioteket. Det andra är synen på bibliotekskontot som ett fristående digitalt biblioteksrum med innehåll som producerats för bibliotekskontot. Dessa synsätt kombineras även på kontona. Slutsatser är att bibliotekens olika förhållningsätt påverkar innehållet på bibliotekskontona och att det är problematiskt för biblioteken att befinna sig på plattformen med tanke på bibliotekens demokratiska uppdrag.