Denna studies syfte har varit att belysa hur bibliotekarier på svenska folkbibliotek arbetar med besöksbemötande och att motverka besökarnas biblioteksångest. Studiens metod var kvalitativ och det empiriska materialet bestod av intervjuer med fyra bibliotekarier som arbetar på folkbibliotek i Sverige: en i västra Sverige, en i Mellansverige samt två i norra Sverige. Det empiriska materialet har först genomgått en tematisk analys varför de fyra huvudteman sen analyserats med utgångspunkt i den tidigare forskningen, symbolisk interaktionism och inbjudandeteorin. Studiens resultat visade att bibliotekarierna anser att besöksbemötande är viktigt för att lindra besökarnas biblioteksångest, få dessa att trivas på biblioteket och besöka det ofta. Av studiens fyra bibliotekarier är det enbart en som får kontinuerlig fortbildning på sin arbetsplats medan de tre andra får enstaka fortbildningsinsatser ibland. Alla respondenterna belyste i resultatet hur viktigt det är att få kontinuerlig fortbildning inom besöksbemötande då detta är en stor del av bibliotekarieyrket. Symbolisk interaktionism och inbjudandeteorin användes i studien för att skapa förståelse för bibliotekariernas interagerande, val att inte interagera med besökarna och deras förhållningssätt gentemot dessa. Studien visar att bibliotekariernas interagerande och förhållningssätt gentemot besökarna i sin tur kan motverka besökarnas biblioteksångest och skapa en trivsam biblioteksmiljö. I slutsatsen konstateras det att bibliotekarierna arbetar med att förbättra sitt besöksbemötande i form av dels att interagera med besökarna under arbetstid, samtala med varandra samt genom fortbildning inom besöksbemötande. Slutsatsen redogör även för att bibliotekarierna arbetar med att motverka besökarnas biblioteksångest genom att bemöta dessa med vänlighet, lyhördhet och hjälpsamhet. Bibliotekspersonal behöver även lära sig att läsa av vad besökarna känner för att kunna motverka och lindra deras biblioteksångest. Vidare framgår i slutsatsen att bibliotekarierna arbetar med att utforma bibliotekslokalen så att besökarna ska trivas och fortbildningsinsatser kan göra att bibliotekspersonalens kunskaper om bemötande, biblioteksångest och den fysiska biblioteksmiljön vidareutvecklas. Avslutningsvis lyfts förslag på framtida forskning fram som att granska hur fortbildningsmöjligheterna skiljer sig åt mellan Sveriges folkbibliotek och inom folkbibliotek i samma kommun, län alternativt region. Ett annat förslag är att granska chefer och beslutsfattares åsikter på fortbildning för bibliotekspersonal.