This thesis discusses the ecological footprint of the city, its calculation and results.

The aim of this thesis is to compare the National Footprint Accounts of the Czech Republic in the section of cropland and grazing land for the year 2007 based on globally available data and data available in the Czech Republic, and also to compare these National Footprint Accounts of the Czech Republic based on nationally available data from the years 2007 and 2013. This thesis used the method of calculation of the National Footprint Accounts developed by Global Footprint Network. The ecological footprint of cropland of the Czech Republic is lower according to national data compared to global data while the ecological footprint of grazing land is higher. According to national data, the ecological footprint of both cropland and grazing land of the Czech Republic was lower in 2013 compared to 2007. This work gives an opportunity to compare the calculation of the ecological footprint and biocapacity of cropland and grazing land based on different data sources and to compare the results based on data from 2007 and 2013. Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)

Humanity’s detrimental impacts on the Earth’s ecosystems have been studied extensively, and these impacts’ negative consequences across societal groups, nations, and generations, have garnered much attention, from the scientific community as well as from civil society, where the attention often has been directed at how unfair the distribution of these environmental burdens is. The fairness of the distribution of global environmental benefits, however, has seen much less study, especially when it comes to the implementation of such concerns for fairness in environmental policy. In support of the research project Beyond GDP-growth, this thesis has centered on a Swedish context, and has focused on the term “biocapacity”, which is a quantifiable measure of many environmental benefits, and in the thesis is defined as the ability of terrestrial ecosystems to regenerate the biological materials extracted by humans. The thesis has then aimed to determine the current potential for the implementation of a fair distribution of global biocapacity in Swedish environmental policy, mainly by way of a series of interviews with individuals engaged in different forms of Swedish environmental work – from different levels of government, to civil society and centers of scientific research. It is concluded that the current potential for the implementation of a fair distribution of global biocapacity in Swedish environmental policy is primarily hindered by the seeming lack of a relevant discourse on the matter. Without such a discourse, a lack of public understanding of the subject is deemed to cause poor public support for any potential policies promoting a fair distribution of global biocapacity. It is suggested that a relevant and effective discourse is best achieved through transparent trade practices, and by the active participation of scientific experts and other actors outside of the political system. Furthermore, the thesis discusses the usefulness of the term “biocapacity” in this context, concluding that more research is needed, while identifying the main point of contention as what the term is intuitively understood to mean, as well as whether or not it can be used as a means to achieve a focused public discourse on the fair distribution of environmental goods. / Mänsklighetens skadliga inverkan på jordens ekosystem har studerats i stor utsträckning, och den här inverkans negativa konsekvenser för olika samhällsgrupper, länder och generationer har fått mycket uppmärksamhet från både forskningsvärlden och civilsamhället, där det främst har fokuserats på den orättvisa fördelningen av dessa ”miljöbördor”. Men, rättvisa när det kommer till fördelningen av ”miljönyttor” har studerats betydligt mindre, särskilt i samband med hur sådana rättviseaspekter kan implementeras i miljöpolicy. Den här uppsatsen har – i en svensk kontext och som stöd till forskningsprojektet Bortom BNP-tillväxt – fokuserat på en kvantifierbar term kallad ”biokapacitet”, som innefattar många miljönyttor, och i uppsatsen definieras som landbaserade ekosystems kapacitet att regenerera de biologiska material som människor extraherar. Uppsatsen har sedan ämnat att undersöka de nuvarande förutsättningarna för implementeringen av en rättvis fördelning av global biokapacitet i svensk miljöpolicy, främst genom en serie intervjuer med individer som i olika sammanhang är engagerade i svenskt miljöarbete – från kommunal till statlig nivå, samt i civilsamhället och i forskningssammanhang. Uppsatsen utmynnar i slutsatsen att de nuvarande förutsättningarna för implementeringen av en rättvis fördelning av global biokapacitet i svensk miljöpolicy främst begränsas av att den offentliga debatten till synes inte behandlar ämnet nämnvärt. Utan en offentlig debatt om ämnet förmodas den resulterande kunskapsbristen hos allmänheten leda till ett bristande offentligt stöd för policyförslag som förespråkar en rättvis fördelning av global biokapacitet. En relevant och effektiv offentlig debatt tros bäst kunna uppstå genom transparent handel och ett aktivt deltagande av experter från forskningsvärlden, samt andra utompolitiska aktörer. Dessutom diskuterar uppsatsen nyttan av begreppet ”biokapacitet” i en sådan debatt, och kommer fram till att vidare studier krävs för att nå en tillfredsställande slutsats. Uppsatsen identifierar dock den intuitiva uppfattningen av termens betydelse, samt frågan om termen kan användas för att uppnå en fokuserad debatt på ämnet, som de främsta problemområdena som behöver behandlas. / Beyond GDP-growth (sv. Bortom BNP-tillväxt)