I denna uppsats är syftet att skapa en djupare förståelse över hur Sverige ska kunna övergå till hållbar energiutvinning samt hur Sverige ska uppnå målet om 100% förnybar energi vid 2040. Jag ska även i denna uppsats redogöra om de olika för- och nackdelar som finns för solenergi, vindkraft, biokraft, vattenkraft och kärnkraft för att sedan kunna problematisera kring de framtida scenarierna för Sveriges elproduktion. Detta görs via en kvalitativ textanalys av sekundär litteratur från främst myndigheter och de olika scenarierna som lyfts i kungliga ingenjörsvetenskapsakademiens delrapport. Dessa scenarierna ska även uppfylla de olika kriterierna som lyfts av Durance & Godet för om ett scenario ska klassas som användbart, dessa kriterierna är: relevans, sannolikhet, sammanhang, betydelse och transparens. Dessa förklaras mer djupgående vid underrubriken: Val av scenarier. Resultatet för denna uppsats är att det finns för- och nackdelar med alla de olika scenarierna samt att de har olika förutsättningar för att expandera sin elproduktion. Tre av de fyra scenarierna kan expandera sin produktion i tillräckligt hög utsträckning för att säkra Sveriges elproduktion medan två av dessa tre bygger på 100% förnybar energi. Scenario 1 “mer sol och vin och scenario 2 “mer biokraft” uppfyller bäst Durance och Godets fem kriterier för ett användbart scenario och är därför de scenarier som kan anses centrala för en möjlig väg framåt. Men även scenario 3 “ny kärnkraft” för in i diskussionen på grund av dess starka koppling till vissa av Durance och Godets kriterier.